Historia: Inriktning mot kulturarvsstudier

Sammanfattning

Kulturarv – spåren av människor genom historien – diskuteras ständigt, men oftast saknas en historisk kontext i debatten. Sett ur ett historiskt och kulturanalytiskt perspektiv är kulturarv inte är statiskt: det produceras och förändras i takt med samhällets skiftande värderingar. I kandidatprogrammet Historia: Inriktning mot kulturarvsstudier (180 hp) studerar du kulturarv med just en sådan kritisk kulturanalys som utgångspunkt.
Programmet ger dig goda förutsättningar att verka inom en rad olika sektorer i kulturarvsfältet där det idag saknas historiker specialiserade på kulturarvsstudier. Du kan exempelvis jobba på museer och med offentlig kulturförvaltning, men också inom den privata kulturarvssektorn med exempelvis turism- och besöksnäring.

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet.

Urval:

betyg 66% högskoleprov 34%

Om utbildningen

Programmet Historia: Inriktning mot kulturarvsstudier kombinerar tre terminer med historiestudier (Historia I, II och III) med tre terminer kulturarvsstudier (Kulturarvsstudier I, II och III). Programmet ger en kandidatexamen inom huvudämnet historia. Programmet fokuserar på kultur och kulturskapande i bred historisk bemärkelse. Det handlar om människors föreställningsvärldar, identitetsskapande och de olika normer och värderingar som genom historien formats av individuella och kollektiva erfarenheter. Undervisningsspråk är svenska och engelska.

Hälften historia

I programmets tre terminer med historiestudier fokuserar du på samhällsförändringar från antiken till nutid och tillämpar socialhistoriska och kulturanalytiska perspektiv. I historiekurserna får du kunskap om grundläggande historiska förändringsprocesser och deras konsekvenser för människors liv. Genom att utveckla teoretiska insikter och metodiska färdigheter lär du dig att självständigt identifiera, kritiskt analysera och diskutera historiska problem utifrån studier av källor och litteratur.

Historiekurserna präglas av ett tydligt underifrånperspektiv där människor och deras livsvillkor står i centrum. Underifrånperspektivet innebär ett studium av människor som inte alltid själva kommer till tals i skriftiga källor. Muntlig historia är en viktig metod och teori för att dessa röster ska höras. Likaså är perspektiv som klass, genus, generation och etnicitet viktiga. I programmet studerar du också hur förändringar uppstår när människan som kulturskapande aktör rör sig i den sociala, politiska och ekologiska omgivningen.

Hälften kulturarvsstudier

Kritisk kulturanalys som teori genomsyrar programmets tre kurser i kulturarvsstudier. Vad som betraktas som kulturarv förändras med tiden och är ytterst ett uttryck för samhällets skiftande värderingar. Ett centralt spår i programmet är maktperspektivet och hur olika samhällsintressen använder sig av kulturarv. Därför kommer du också studera produktion och konsumtion av kulturarv.

Slutligen så lär du dig också om kulturarvssektorns villkor och styrning. Det kan handla om värderings-, urvals-, och hållbarhetsfrågor som präglar kulturarvsarbetet. Det kan också handla om typiska arbetsområden inom den privata och den offentliga kulturarvssektorn som exempelvis entreprenörskap, projektledning, utställningsarbete och digitalisering.

Regelbundna fältstudier

Fältstudier är viktiga inslag i utbildningen. Kortare fältbesök på museer, arkiv eller företag förekommer genom hela utbildningen. Även längre fältarbeten, där du på egen hand eller i mindre grupper bedriver mer omfattande studier, ingår i de flesta av programmets kurser.

Yrkesvägar efter din examen

Efter examen har du goda möjligheter att arbeta inom sektorer där det idag efterfrågas historiker med fördjupade kunskaper inom kulturarvsfältet, som exempelvis museer och andra kulturarvsinstitutioner samt offentlig kulturförvaltning. Det finns också en bred arbetsmarknad utanför traditionella kulturarvsinstitutioner. Det kan exempelvis handla om kommunal utrednings- och utvecklingsverksamhet, inom politiken som politisk sekreterare, förlagsbranschen, utställningsbranschen och media. Dessutom finns goda möjligheter att utveckla egen entreprenöriell verksamhet inom till exempel turist-, upplevelse- och besöksnäringen eller spelbranschen. Vidare finns det ett behov av historie- och kulturarvskunniga människor inom samhälls- och landskapsplanering.

Varför du ska välja Malmö universitet

Historia är ett väletablerat ämne på Malmö universitet och den enskilt största forsknings- och utbildningsmiljön i historia finns på kandidatprogrammets hemvist, Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI) och Fakulteten för lärande och samhälle. Här finns också en välutvecklad samverkan med lokala, regionala, nationella och internationella kulturarvsinstitutioner såsom arkiv och museer. Bland undervisande personal är många verksamma på olika sätt i styrelser, vetenskapliga råd och i referensgrupper, samt har erfarenhet av praktiskt arbete inom kulturarvssektorn.

Kandidatprogrammet ingår i en sammanhållen akademisk miljö för historiestudier vid Malmö universitet där du efter din kandidatexamen kan välja att fortsätta på avancerad nivå i magister-/masterprogrammet Historiska studier och därefter finns möjligheter att söka till forskarutbildning.

 

Intervjuer

Utbildningsplan

Utbildningsplan för studenter antagna höst 2020

Programkod:
LGHIK version 1
Engelsk benämning:
History: Specialisation in Cultural Heritage Studies
Undervisningsspråk:
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Inrättandedatum:
17 juni 2019
Fastställandedatum:
24 maj 2019
Beslutande instans:
Fakulteten för lärande och samhälle
Gäller från:
31 augusti 2020

Förkunskapskrav

Grundläggande behörighet.

Upplägg

I utbildningen studeras samhällsförändring över tid med socialhistoriska och kulturanalytiska utgångspunkter. Det senare utgår från kultur och kulturskapande i bred bemärkelse, vilket innefattar människors föreställningsvärldar, identitetsskapande och de olika normer och värderingar som formas av individuella och kollektiva erfarenheter. I utbildningen studeras även det kulturskapande människan i ett socialt- och kulturellt sammanhang skapat av tidigare generationer - det vill säga kulturarvet. Här studeras även de värderings-, urvals- och hållbarhetsfrågor som utgör en del av det dagliga kulturarvsarbetet inom såväl privat som offentlig sektor. Vidare studeras teoretiska och praktiska aspekter som utgör centrala inslag i ett yrkesliv inom såväl privat som offentlig historie- och kulturarvssektor.

Innehållet profileras av ett underifrånperspektiv, det vill säga att konkreta människor och deras livsvillkor står i centrum och bildar en utgångspunkt för studierna. Perspektiv som klass, genus, generation, etnicitet är centrala i alla kursmoment. Utbildningen har en inriktning mot hur livsbetingelser, livsvillkor och kultur förändrats och förändras i växelverkan med samhällsstrukturer och ekologiska förutsättningar. Sålunda studeras växelspelet mellan människan som kulturskapande aktör och den sociala, politiska och ekologiska omgivningen i ett förändringsperspektiv. Kritisk kulturanalys utgör ett teoretiskt perspektiv som genomsyrar utbildningen. Såväl produktion, konsumtion, förmedling och reception av historia och kulturarv studeras utifrån ett samhällsperspektiv. Slutligen finns ett spår genom hela utbildningen där tolkning av historia, historieförmedling, bruk av historia, och makten över den problematiseras.

Lärandemål

Utbildning på grundnivå ska väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. Regeringen får dock besluta om undantag när det gäller konstnärlig utbildning.

Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas
- förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
- förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
- beredskap att möta förändringar i arbetslivet.
Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att
- söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
- följa kunskapsutvecklingen, och
- utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.

Ur Högskolelagen

Mål för examen:

Kunskap och förståelse
För kandidatexamen skall studenten
- visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor.

Färdighet och förmåga
För kandidatexamen skall studenten
- visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer,
- visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar,
- visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och
- visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
För kandidatexamen skall studenten
- visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter,
- visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens.

Utdrag ur Högskoleförordningen

Examen

Kandidatexamen.

Kandidatexamen med huvudområde Historia med inriktning mot kulturarvsstudier
Degree of Bachelor of Arts with a Major in History with a specialisation in Cultural Heritage Studies

Huvudområdet historia vid Malmö universitet handlar om kontinuitet och förändring i tid och rum. Människan är en social och kulturell varelse, vars liv studeras i en samhällelig kontext. Därigenom knyts aktör och struktur samman i ett studium av sociala relationer, samhälleliga strukturer och kulturella processer. Genom ett tydligt underifrånperspektiv fokuseras klass, genus, etnicitet och generation i ett sammanhang av globala processer. Underifrånperspektivet innebär ett studium av människor, som inte själva kommer till tals i skriftiga källor. Därmed är muntlig historia teoretiskt och metodologiskt viktig för att låta dessa röster höras.

Kursfordringar
Inom huvudområdet
90 högskolepoäng i succesiv fördjupning inom huvudområdet Historia:
• Historia I, 30 högskolepoäng
• Historia II, 30 högskolepoäng
• Historia III, 30 högskolepoäng

Vilka utgör programmets huvudområdeskurser.
Alternativt, motsvarande kurser i historia.

Utöver huvudområdeskurser för inriktningsexamen:
• Kulturarvsstudier I, 30 högskolepoäng
• Kulturarvsstudier II, 30 högskolepoäng
• Kulturarvsstudier III, 30 högskolepoäng

Alternativt, för kandidatexamen utan inriktning:
Valfria kurser om 90 högskolepoäng.

Övrigt

Undervisningsspråk: svenska med inslag av engelska

I respektive kursplan framgår de förkunskapskrav som krävs för uppflyttning inom programmet.

Kontakt

Utbildningen ges av Fakulteten för lärande och samhälle på Institutionen för Lärande och samhälle.

Mer information om utbildningen

Stefan Nyzell, programansvarig
Monica Lotfinia, studieadministratör
Telefon: 040-665 77 52

Anmälan

31 augusti 2020 Dagtid 100% Malmö Anmälningskod: mau-06190

Öppen för sen anmälan

Ansök