Förskollärarutbildning: Musikprofil
Detta är en programinriktning av Förskollärarutbildning
Sammanfattning
Som förskollärare har du ett kreativt och viktigt arbete med att stödja de allra yngsta. Musikprofilen ger dig kompetens att använda musik som pedagogiskt inslag i arbetet med barn på förskola. I utbildningen läser du kurser om barndom, fostran och omsorg tillsammans med kurser inom bland annat sång, instrument och rörelse. Redan under första terminen har du verksamhetsförlagd utbildning VFU (praktik) på en förskola. Efter utbildningen har du gedigen kunskap om hur du lägger upp pedagogisk verksamhet och leder förskolearbetet med särskilt fokus på musik.Behörighetskrav
Grundläggande behörighet + Naturkunskap 1b / 1a1+1a2, Samhällskunskap 1b / 1a1+1a2. Eller: Naturkunskap A, Samhällskunskap A, (Områdesbehörighet A6a/6a)
Urval:
betyg 66% högskoleprov 34%
Om utbildningen
Programmets innehåll
Utbildningen vänder sig till dig som har erfarenhet av musicerande och som vill bygga vidare och fördjupa dina kunskaper om och färdigheter i musik i relation till en förskollärarroll. Du studerar det förskolepedagogiska området som fördjupningsämne. I det ingår studier om barndom, fostran och omsorg. Estetiska uttrycksformer, svenska, matematik, naturorienterande ämnen och teknik ur ett lek- och lärandeperspektiv ingår också i fördjupningsämnet. Du lär dig även om det pedagogiska ledarskapet, förskolans värdegrund samt dokumentation och analys av barns lärande och utveckling.
Under utbildningens senare del får du möjlighet att fördjupa dig inom ett ämne genom att skriva ett examensarbete på grundnivå. Utbildningens sista termin ges på avancerad nivå.
Verksamhetsförlagd utbildning på en förskola
I förskollärarutbildningen ingår verksamhetsförlagd utbildning VFU (praktik) om totalt 30 högskolepoäng på en förskola där du sedan är placerad under hela utbildningen.
Specifikt för musikprofilen
Du studerar inom ramen för den ordinarie förskollärarutbildningen men tar även del av musikrelaterade arbetsformer och undervisning. Som student bedöms du i aktiviteter som gitarrspel, sång, musikdidaktik och musikskapande med barn. Den ordinarie kurslitteraturen på utbildningen kompletteras med en mer musikspecifik litteratur.
I musikprofilen ingår studier som:
- Eget musicerande utifrån sång, instrumentspel (med fokus på gitarr) och rörelse
- Musikdidaktik såsom att planera, genomföra, dokumentera och reflektera över musikstunder i förskola
- Musikskapande och låtskrivande
- Musik som medel för språk, matematik och naturvetenskapligt orienterat innehåll
- Musikpedagogisk forskning relevant för förskolläraryrket
Varför ska jag studera på Malmö universitet?
Du studerar i en kreativ miljö i en modern högskola där teoretiska studier och verksamhet i en förskola varvas från första till sista termin. Du studerar vid en institution med en tvärvetenskaplig forskningsmiljö, och ett gemensamt fokus på barndom och barns livsvillkor i historisk, filosofisk, pedagogisk belysning. Utbildningen tar avstamp i de nationellt framtagna examensmålen, men genomsyras också av ämnen som rör innebörden av interkulturalitet, medborgerlig bildning och hållbar utveckling. Särskild vikt läggs vid att du som blivande förskollärare utvecklar din interkulturella kompetens.
Studera utomlands en termin
Som student har du många möjligheter till utlandsstudier då Malmö universitet har avtal med partneruniversitet över hela världen. På förskollärarutbildningen kan du ansöka om utbytesstudier termin fem.
En god arbetsmarknad väntar
Det råder brist på lärare så arbetsmarknaden för en examinerad förskollärare är god. Kunskaper i musik som arbetsverktyg är eftertraktat i pedagogiska verksamheter idag.
Examen
Utbildningen leder till förskollärarexamen. Du får också behörighet att undervisa i förskoleklass.
Intervjuer
”Musiken går rätt in i pedagogiken”
Anders Wiking läser till förskollärare och har tidigare arbetat med pedagogik för personer med autism. När han ville hitta en utbildning var det just pedagogiken som lockade mest.
– Jag var inne på att läsa till specialpedagog och när jag såg att det fanns en musikprofil på förskollärarutbildningen då jag också får lärarlegitimation, vilket jag kan behöva om jag vill jobba med specialpedagogik senare, så valde jag att gå den vägen.
Även om Anders länge var inne på att fortsätta arbeta med personer med autism, har han under utbildningens gång hittat glädjen i att arbeta med barn.
– Nu när jag har provat på yrket på förskola så inser jag hur kul det är att jobba med barn! Det är lite annorlunda från det jag gjorde innan men jag kan använda mycket av det jag har med mig in i förskollärarrollen.
Musik som pedagogiskt verktyg
Det var just musikprofilen som fångade Anders intresse. Att jobba med musik som ett pedagogiskt verktyg var inget nytt för honom då han i sitt tidigare arbete också hållit i musikgrupper.
– Det var en naturlig övergång. Sen att jag nu ska arbeta med barn och inte med vuxna med kognitiva funktionsnedsättningar är en annan sak.
– Jag tycker att musiken är så viktig så att det egentligen borde vara den vanliga förskollärarutbildningen. Musik är ett brett spektrum som går rätt in i pedagogiken. Det är en väldigt naturlig del i lärandet.
Spelar själv gitarr
Anders har spelat gitarr länge nu men plockade upp den först när han var 19 år. Från att ha kunnat fyra ackord kan han nu spela riktigt bra. Och det handlar om övning och tid, poängterar Anders.
– Det är upp till en själv att lära sig och utvecklas inom musik och att bli bättre på att spela sitt instrument. Du måste inte vara en jätteduktig musiker för att gå på musikprofilen men du måste ta musik på allvar. Jag tror att en del skräms bort och tror att man måste vara utbildad musiker för att kunna gå utbildningen - men så är det inte.
– Det vi lär oss handlar mycket om att du ska kunna kommunicera aktiviteten och hela upplevelsen av musik till barn. Det är kärnan. Genom didaktiken lär vi oss hur man till exempel lär ut en låt så att barnen kan följa med. Det handlar om hur man använder rytm, puls och dynamik för att nå ut till barnen, berättar Anders.
Musik som metod i klassrummet
Under utbildningen används musik också i klassrummet. När studenterna redovisade ett projekt om återvinning gjorde de en musikvideo med källhänvisningar och allt. När de skulle lyfta fram ett problem för att diskutera det i klassen spelade de först upp problemet som en scen i en teater. Studenterna har också gjort en musikal som blev så populär att de nu spelar den på förskolor i Malmö.
Anders beskriver miljön i klassen som väldigt öppen och tillåtande. Redan från musiksamlingen första dagen övas de i att utmana sig själva i grupp. Utifrån ser det säkert löjligt ut, säger Anders, men det får studenterna att utvecklas ihop.
– Går det bra så går det bra och går det dåligt så får man tips på hur man kan göra det bättre, avslutar Anders.
”Klassen är världens bästa grej”
Louise Lorin har alltid hållit på med musik – sjungit i körer, gått i musikklass och spelat piano och gitarr. När hon letade efter en utbildning hade hon en idé om att bli lärare fast hon ville gärna fortsätta med musik också. Att försörja sig på musiken kändes dock svårt, så med musikprofilen hittade Louise en gyllene kombination.
– Jag får både lärargrejen och musiken plus att jag efter utbildningen får hålla på med musik - men som anställd förskollärare.
Louise är uppvuxen i Linköping och i likhet med många andra i klassen flyttade hon till Malmö för att börja studera till förskollärare med musikprofil.
– Vi läser förskollärarutbildning som alla andra, där vi studerar sådant som barndomspsykologi, matte och litteratur men vi har också speciella kurser i musik och musikdidaktik. Vi lär oss att använda musiken som verktyg för att lära ut till exempel matte. På en förskola hade vi musikaktivitet om matematik. Då satte sig barnen på en matta som vi kallade för en ”flygande matta”. Så pratade och sjöng vi med barnen om matematiska begrepp som jämvikt och area.
Spelar mycket ihop i klassen
Alla kurser handlar inte om musik som verktyg utan studenterna lär sig också att spela.
– Första åren spelade vi mycket tillsammans i klassen. Då hade vi renodlade kurser där vi spelade gitarr och blev bättre på det instrumentet. Vi lär oss jättemycket av varandra och får självförtroende i vårt musicerande.
– Vi lär oss också att bygga upp och hålla i musiksamlingar och då måste man kunna spela gitarr. Om du inte kan det från början så lär du dig det.
– Vi är verkligen en klass och alla hjälper varandra. På grund av musikövningarna så kom vi nära varandra väldigt fort. Att ha en sån här klass är världens bästa grej!
Att använda musik på förskolan
När Louise har varit ute på Verksamhetsförlagd utbildning, VFU (praktik) har hon sjungit mycket med barnen. Hon märker att hon är uppskattad och kan uppfatta att de andra förskollärarna inte är lika bekväma med att ta den rollen.
– Barn tycker det är jättekul att sjunga och de bryr sig inte om lärarna inte sjunger så vackert. Man behöver inte göra det så stort, utan du kan öva på takt och puls och börja väldigt smått. För vissa kan det kännas stort och svårt när det kommer till de mål i läroplanen som rör musik. Men det behöver det inte vara.
– Det måste inte vara en samling där man sjunger Ekorrn satt i granen utan man kan använda musik i allt. Det är det vi lär oss - att göra musiken till en naturlig del av dagen. För mig är det inte längre något hinder att ta fram gitarren när jag är på förskolan.
Ser fram emot att börja jobba
Louise har inte så långt kvar på utbildningen nu och ser fram emot att snart börja jobba som förskollärare.
– Det kanske låter som en klyscha men det är sant - jag ser fram emot att umgås med barnen! De barn du jobbar med går du också igenom mycket med så du får så himla mycket tillbaka.
Utbildningen inte bara för musiker
Ylva Holmberg är programansvarig för förskollärarutbildningen med musikprofil.
– Det finns ett behov av förskollärare med musikfördjupning, säger Ylva.
Blandade erfarenheter i klassen
– Studentgruppen på utbildningen är både de riktigt duktiga med stor musikalisk erfarenhet och de som är mer nybörjare som vill utveckla sitt musicerande i relation till ett yrke inom skolan.
Studenter lär sig sjunga och spela ett instrument
– Genom musikprofilen får du möjlighet att lära dig både att sjunga och att kunna spela ett instrument. Det finns det inte tid till på förskollärarutbildningen. Musikprofilen innehåller också mer teoretiska diskussioner kring musikutbildning och frågor kring varför vi har musik i förskolan, säger Ylva Holmberg.
Utbildningsplan
Utbildningsplan för studenter antagna höst 2019
- Programkod:
- LGLFO version 17
- Engelsk benämning:
- Bachelor of Arts in Early Years Education
- Undervisningsspråk:
- Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
- Inrättandedatum:
- 19 november 2010
- Fastställandedatum:
- 23 april 2018
- Beslutande instans:
- Fakulteten för lärande och samhälle
- Gäller från:
- 02 september 2019
Förkunskapskrav
- Förskollärarutbildning 210 hp
Grundläggande behörighet + Naturkunskap 1b / 1a1+1a2, Samhällskunskap 1b / 1a1+1a2. Eller: Naturkunskap A, Samhällskunskap A, (Områdesbehörighet A6a/6a) - Musikprofil 210 hp
Grundläggande behörighet + Naturkunskap 1b / 1a1+1a2, Samhällskunskap 1b / 1a1+1a2. Eller: Naturkunskap A, Samhällskunskap A, (Områdesbehörighet A6a/6a)
Upplägg
Förskollärarutbildningen är utformad för att tillgodose de krav som ett föränderligt samhälle ställer på förskola och förskollärare och består av sammanhållna studier inom ett program. Förskollärarutbildningen omfattar 210 högskolepoäng. Utbildningen innehåller kurser på avancerad nivå om sammanlagt minst 36 högskolepoäng.
Utbildningen innehåller studier inom lärarutbildningsämnen inom det förskolepedagogiska området samt studier inom utbildningsvetenskaplig kärna. Från början och under större delen av utbildningen deltar studenten i arbetet på en partnerskola där den verksamhetsförlagda utbildningen genomförs i samverkan mellan berörd kommun/berörd förskola och högskolan. Den verksamhetsförlagda utbildningen är förlagd inom relevant verksamhet och omfattar 30 högskolepoäng.
Lärarutbildningsämnet integrerar studier inom förskolepedagogiskt område med delar av utbildningsvetenskaplig kärna och verksamhetsförlagd utbildning inom relevant verksamhet. I lärarutbildningsämnet ingår ett självständigt arbete (examensarbete) om 15 högskolepoäng på grundnivå. Lärarutbildningsämnet utgörs därutöver av ämnesrelaterad verksamhetsförlagd utbildning samt ämnesrelaterad utbildningsvetenskaplig kärna.
Studierna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan omfattar 60 högskolepoäng och anknyter till kommande yrkesutövning och omfattar följande:
– skolväsendets historia, organisation och villkor samt skolans värdegrund, innefattande de
grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna,
– läroplansteori och didaktik,
– vetenskapsteori och forskningsmetodik,
– utveckling, lärande och specialpedagogik,
– sociala relationer, konflikthantering och ledarskap,
– uppföljning och analys av lärande och utveckling,
– utvärdering och utvecklingsarbete, och
– barns språk- och kunskapsutveckling i ett samhälle kännetecknat av kulturell mångfald.
De delar av den utbildningsvetenskapliga kärnan som framför allt rör didaktik, styrdokument, barns språk- och kunskapsutveckling samt uppföljning och analys av lärande och utveckling integreras med studierna i det förskolepedagogiska området inom lärarutbildningsämnena. Övriga delar av den utbildningsvetenskapliga kärnan läses i separata kurser.
Examination
Examinationen utformas utifrån de lärandemål som anges för kurserna.
Examination av verksamhetsförlagd utbildning utformas i en tillämplig progression över terminerna och utformas för att ge underlag för en helhetsbedömning av studentens lämplighet för förskolläraryrket. Examinator utses av högskolan. Partnerskolan medverkar i bedömningen av den verksamhetsförlagda utbildningen genom att lämna underlag till examinator.
På utbildningens samtliga kurser inklusive kurser i verksamhetsförlagd utbildning används betygen Väl Godkänd, Godkänd eller Underkänd.
Studenten ska under hela sin utbildningstid ges möjlighet att med berörd/a förskollärare i förskolan och lärare på högskolan diskutera utvecklingen av sin yrkeskompetens.
I de fall tveksamhet uppstår om en students möjlighet att med godkänt resultat fullfölja den påbörjade utbildningen eller om dennes lämplighet för yrket ska snarast genom vägledande samtal med berörd lärare och institutionsledning prövas om studenten ska avrådas att fortsätta utbildningen.
Lärandemål
Utdrag ur Högskolelagen 2006:173
"Utbildning på grundnivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella eller specialutformade program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. (…) Utbildning på grundnivå skall utveckla studenternas
- förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
- förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
- beredskap att möta förändringar i arbetslivet.
Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att
- söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
- följa kunskapsutvecklingen, och
- utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.
Utbildning på avancerad nivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå eller motsvarande kunskaper. Utbildning på avancerad nivå skall innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och skall, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå,
- ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper,
- utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och
- utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete."
Utdrag ur SFS 2010:1064
"Mål
För förskollärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som förskollärare i den verksamhet som utbildningen avser. Studenten ska även visa kunskap och förmåga för annan undervisning för vilken examen enligt gällande föreskrifter kan ge behörighet.
Kunskap och förståelse
För förskollärarexamen ska studenten
– visa sådana kunskaper inom det förskolepedagogiska området och sådana ämneskunskaper, inbegripet kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen,
– visa sådana förskoledidaktiska och ämnesdidaktiska kunskaper som krävs för yrkesutövningen,
– visa fördjupad kunskap om barns kommunikation och språkutveckling,
– visa kunskap om grundläggande läs-, skriv- och matematikinlärning,
– visa kännedom om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen,
– visa sådan kunskap om barns utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för yrkesutövningen,
– visa kunskap om praktiska och estetiska läroprocesser,
– visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, och
– visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia.
–
Färdighet och förmåga
För förskollärarexamen ska studenten
– visa fördjupad förmåga att möta barnens behov av omsorg och att skapa förutsättningar, inbegripet genom lek och skapande verksamhet, för alla barn att lära och utvecklas,
– visa förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet,
– visa förmåga att ta tillvara barns kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje barns lärande och utveckling,
– visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje barns lärande och utveckling,
– visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov,
– visa förmåga att observera, dokumentera och analysera barns allsidiga lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera och samarbeta med vårdnadshavare,
– visa förmåga att kommunicera och förankra förskolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna,
– visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av barn,
– visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten,
– visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten,
– visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna, och
– visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten tillägna sig färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För förskollärarexamen ska studenten
– visa självkännedom och empatisk förmåga,
– visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot barn och deras vårdnadshavare,
– visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och
– visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet.”
För förskollärarexamen vid Malmö högskola ska studenten också
– visa kunskap om och förmåga att beakta innebörden av interkulturalitet, medborgerlig bildning samt lärande för hållbar utveckling i pedagogisk yrkesverksamhet,
– visa kunskap om och förmåga att beakta sambandet mellan det ämnesspecifika språket och barns kunskapsutveckling ur ett första- och andraspråksperspektiv.
Examen
Förskollärarexamen.
I examensbeviset anges de kurser som inräknas i examen samt titel på det självständiga arbetet.
Övrigt
Föreskrifter
I respektive kursplan framgår de förkunskapskrav som krävs för uppflyttning inom programmet.
För att äga tillträde till studier på utbildningens femte termin ska minst 90 högskolepoäng inom programstudierna vara godkända, varav minst 6 högskolepoäng inom verksamhetsförlagd utbildning. För flexibel variant gäller att minst 120 högskolepoäng ska vara godkända inför utbildningens sjätte termin.
För att äga tillträde till kurs i verksamhetsförlagd utbildning ska närmast föregående kurs i verksamhetsförlagd utbildning vara godkänd.
Student äger endast rätt till ett omtentamenstillfälle för den verksamhetsförlagda utbildningen i en kurs.
Examensarbetet ska vara förberett för elektronisk publicering.
Kontakt
Utbildningen ges av Fakulteten för lärande och samhälle.