Styrdokument, yrkesdidaktik och bedömning

Sammanfattning

Behörighetskrav

Kursen har följande högskolekurser som förkunskapskrav: Genomgångna kurser: UV201D-Sociala relationer, demokrati och pedagogiskt ledarskap eller UV206D-Sociala relationer, konflikthantering och pedagogiskt ledarskap.

Kursplan

Kursplan för studenter höst 2019, höst 2018

Kurskod:
UV207D version 2,1
Engelsk benämning:
Curriculum, vocational didactic and assessment
Fördjupningsnivå
G1F
Huvudområden:
Inget huvudområde
Undervisningsspråk:
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Fastställandedatum:
15 augusti 2018
Beslutande instans:
Fakulteten för lärande och samhälle
Gäller från:
03 september 2018
Ersätter kursplan fastställd:
18 maj 2015

Förkunskapskrav

Kursen har följande högskolekurser som förkunskapskrav: Genomgångna kurser: UV201D-Sociala relationer, demokrati och pedagogiskt ledarskap eller UV206D-Sociala relationer, konflikthantering och pedagogiskt ledarskap.

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Kursen ingår i yrkeslärarexamen.
I kursen ingår 15 högskolepoäng studier inom utbildningsvetenskaplig kärna.

Syfte

Kursen syftar till att studenterna ska utveckla kunskaper om lärande och yrkesdidaktik samt om bedömning, betygsättning, handledning och kvalitetssäkring i relation till gällande styrdokument i gymnasieskolan och de krav som ställs i den kommande yrkesutövningen. Här ingår att utveckla ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare samt yrkesbransch. Studenterna ska också utveckla sin förmåga att skapa lärande och utvecklande situationer för alla elever och utvärdera insatserna. Vidare ska studenterna utveckla förmågan att granska och använda olika resurser för lärande, även digitala medier.

Innehåll

Kursens huvudtema är styrdokument, yrkesdidaktik och bedömning utifrån en vetenskaplig grund samt ungas och vuxnas kunskapsutveckling. Fokus i kursen ligger på yrkeslärarprofessionens centrala kunskapsområden med koppling till teorier om lärande och bedömning. Studenterna arbetar även med skolans styrdokument, tolkning av mål, centrala innehåll och kunskapskrav samt planering av lärandesituationer med olika val av resurser för lärande till exempel läroböcker, yrkesinstruktioner, film och andra medieformer. I kursen utvecklar studenterna ett mångsidigt bedömningsunderlag, formativt som summativt, genom att på olika sätt använda observation och dokumentation av elevers lärandesprocesser i skolan och under den arbetsplatsförlagda delen med koppling till yrkesdidaktisk forskning och den kommande yrkesutövningen. Studenten bekantar sig också med olika modeller för pedagogisk utvärdering och kvalitetssäkring samt diskuterar och analyserar olika skolors/partnerskolors sätt att utvärdera elevers lärande och utveckling.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

  • beskriva synsätt på kunskap, lärande och elever såsom det uttrycks i styrdokument samt relatera detta synsätt till aktuell forskning i yrkesämnet och den kommande yrkesutövningen
  • välja och analysera resurser för lärande och bedömning i utformningen av lärandesituationer med utgångspunkt i teorier om lärande, styrdokument, ungas och vuxnas förutsättningar och behov samt krav i yrkesutövningen
  • genomföra, dokumentera och ta ställning till didaktikens centrala frågor med utgångspunkt i teorier om lärande, ämnesplan, yrkesämne samt ungas och vuxnas förutsättningar och behov
  • diskutera samband mellan vardagsspråket och det ämnesspecifika språket samt ungas och vuxnas kunskapsutveckling
  • använda och utifrån yrkesämnet kritiskt granska och utveckla olika former för lärande bedömning och utvärdering av insatserna i relation till styrdokument, yrkesområdet och teoretiska perspektiv samt kvalitetssäkra och självvärdera den pedagogiska yrkespraktiken och handledningen, såväl i skolan som arbetsplatsförlagd.

Arbetsformer

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av individuellt arbete, grupparbeten, diskussioner, responsarbete, seminarier och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med andra kursdeltagare och lärare genom att aktivt bidra med erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Detta inkluderar att delta i nätbaserade kunskapsutbyten och utnyttja digitala medier för samarbete och lärande. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

Bedömningsformer

Studenternas processarbete inleds med en individuell text där synsätt på kunskap, lärande och elever såsom det uttrycks i styrdokument beskrivs i relation till vald aktuell forskning i yrkesämnet genom att identifiera forskningsfrågor, metodval och resultat samt tillämpningen i den pedagogiska yrkespraktiken. Gruppvis ges nätbaserad kamratrespons på varandras motsvarande texter inför den slutliga inlämningen. (Lärandemål 1 och 2)

Vidare undersöker studenten individuellt didaktikens centrala frågor – vem, vad, varför och hur – och sambandet mellan vardagsspråket och det ämnesspecifika språket samt ungas och vuxnas kunskapsutveckling genom att skapa en lokal pedagogisk undervisningsplanering i yrkesämnet. Planeringen omfattar undervisningsmoment både i skolan och som är arbetsplatsförlagd, vilka analyseras utifrån styrdokument och forskning om yrkesdidaktik, språk- och kunskapsutveckling. Relevanta urval av resurser för lärande (exempelvis läroböcker, yrkesinstruktioner, film och andra medieformer) värderas med koppling till yrkesområdet. Den pedagogiska undervisningsplaneringen demonstreras och diskuteras i grupp med hjälp av tillämpliga medieformer. I samband med presentationen ansvarar gruppen för en diskussion kring sambandet mellan vardagsspråket och det ämnesspecifika språket och ungas och vuxnas kunskapsutveckling samt de yrkesdidaktiska konsekvenserna. (Lärandemål 1, 2, 3, 4, 5)

Därefter kartläggs individuellt eller parvis hur lärargruppen på ett yrkesprogram systematiskt handleder, utvärderar och kvalitetssäkrar elevers lärande och utveckling, såväl i skolan som är arbetsplatsförlagd. Kartläggningen granskas och diskuteras gruppvis under ett webbaserat seminarium (webinarium). (Lärandemål 2 och 5)

Slutligen presenteras, kritiskt granskas och utvecklas olika former för lärande bedömning och utvärdering genom att studenten individuellt beskriver a) formativ och summativ bedömning i yrkesämnet; b) utvecklar en kunskapsmatris utifrån styrdokument och teorier; c) observerar och dokumenterar en eller ett par elevers lärprocess/er under undervisningsmoment både i skolan och som är arbetsplatsförlagd; d) tillämpning av kunskapsmatrisen där en elevs kunskapsutveckling under momentet analyseras; e) redogör för hur informationen om elevens/elevernas kunskaper återkopplas i den aktuella lärandesituationen samt sammanställs, synliggörs och kommuniceras med elever i utvecklingssamtal, skolpersonal, APL-handledare och vårdnadshavare. Självvärderingen sker genom att studenten reflekterar över den pedagogiska bedömningen och kvalitetssäkringen såväl i skolan som arbetsplatsförlagd samt ger respons på en annan students motsvarande dokumentation. (Lärandemål 1, 2, 3, 4, 5)

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Betygsskala

Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Kurslitteratur och övriga läromedel

Bjørndal, Cato R. P. (2005). Det värderande ögat: observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. Stockholm: Liber. (valda delar ca 100 s.)
Dysthe, Olga (1996). Det flerstämmiga klassrummet. Lund: Studentlitteratur (kap. 2, 4 och 6) Hajer, Maaike & Meestringa, Theun (2010). Språkinriktad undervisning:// en handbok.
Stockholm: Hallgren & Fallgren

Hattie, John (2012).
Synligtlärande förlärare. Stockholm: Natur & Kultur. (valda delar ca 100 s.)

Henning Loeb, Ingrid & Korp, Helena (red.) (2012).
Lärare och lärande i yrkesprogram och introduktionsprogram. Lund: Studentlitteratur. (valda delar ca 100 s.)

Korp, Helena (2011).
Kunskapsbedömning – hur, vad och varför. Skolverket: Tillgänglig på som pdf-fil på www.skolverket.se (136 s.)

Köpsén, Susanne (red.) (2014).
Lära till yrkeslärare. Lund: Studentlitteratur (224 s.)


Lindström, Lars; Lindberg, Viveca & Pettersson, Astrid (2011).
Pedagogisk bedömning:// att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap. Stockholms Universitets förlag, 2:a uppl. (valda delar ca 100 s.)


Lundgren, Ulf P, Säljö, Roger, Liberg, Caroline (2017). Lärande, skola, bildning: grundbok för lärare. Stockholm: Natur Kultur Akademisk ( i urval, ca 150 s.)



Skolinspektionen (2013). Gymnasial lärlingsutbildning. En kvalitetsgranskning av gymnasial lärlingsutbildning. Kvalitetsgranskningsrapport 2013-06-10. (47 s.)

Skolinspektionen (2011). Arbetsplatsförlagd utbildning i praktiken - en kvalitetsgranskning av gymnasieskolans yrkesförberedande utbildningar. Kvalitetsgranskning, rapport 2011:2. (35 s.)

Skolverket (2014). Arbetsplatsförlagtlärande,apl. Lathund. Tillgänglig som pdf-fil www.skolverket.se (11 s.)

Skolverket (2011). Bedömning i yrkesämnen – dilemman och möjligheter. Stödmaterial. Tillgänglig som pdf-fil www.skolverket.se (38 s.)

Skolverket (2011). Kunskapsbedömning i skolan - praxis, begrepp, problem och möjligheter.
Stödmaterial. Tillgänglig som pdf-fil www.skolverket.se (77 s.)

Skolverket (2012). Systematiskt kvalitetsarbete – för skolväsendet. Allmänna råd med kommentarer. Tillgänglig som pdf-fil www.skolverket.se (54 s.)

Tedgård, Nils-Eric (2010). Aktivalärare – Utvecklingssamtal i skolan. Stockholm: Liber (valda delar ca 100 s.)
Referenslitteratur
Patel, Runa, Davidsson, Bo (2011). //Forskningsmetodikens grunder - Att planera, genomföra och rapportera en undersökning:// Studentlitteratur.
Språkrådet (2008). Svenska skrivregler. Stockholm: Liber (264 s.)
Dessutom tillkommer artiklar och sammanställt material samt referenslitteratur som väljs i samråd mellan studenter och lärare.

Kursvärdering

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.

Kontakt

Utbildningen ges av Fakulteten för lärande och samhälle på institutionen Skolutveckling och ledarskap.

Mer information om utbildningen

Elisabeth Söderquist, Kursansvarig
Telefon: 040-6658088
Malin Holmqvist Forsberg, studieadministratör
Telefon: 040-6658196

Anmälan

02 september 2019 - 19 januari 2020 Dagtid 75% Distans (Malmö) Detta kurstillfälle ges som en del av ett program