Sociala relationer, konflikthantering och pedagogiskt ledarskap

Sammanfattning

Behörighetskrav

Se utbildningsplan.

Denna kurs ges som en del av program:

Kursplan

Kursplan för studenter vår 2016, höst 2015

Kurskod:
UV205C version 1,3
Engelsk benämning:
Social Relations, Conflict Management and Pedagogic Leadership
Fördjupningsnivå
G1N
Huvudområden:
Inget huvudområde
Undervisningsspråk:
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Fastställandedatum:
25 februari 2015
Beslutande instans:
Fakulteten för lärande och samhälle
Gäller från:
25 februari 2015
Ersätter kursplan fastställd:
08 januari 2015

Förkunskapskrav

Se utbildningsplan.

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 samt gymnasieskolan.
I kursen ingår 9 högskolepoäng studier inom utbildningsvetenskaplig kärna.

Syfte

Kursen syftar till att studenterna utvecklar sina kunskaper om skolan som social mötesplats, där särskild betoning ligger på att studenterna utvecklar sin förståelse av - och sina teoretiska kunskaper om - hur undervisning konstrueras i olika relationsprocesser och vilket ansvar läraren har i och för dessa. Därutöver syftar kursen till att studenterna utvecklar förmågan att använda och förhålla sig kritiskt till olika typer av källor för att dokumentera och reflektera över sociala relationer och pedagogiskt ledarskap.

Innehåll

Kursens huvudteman är sociala relationer med ingångar till socialpsykologisk teoribildning, konflikthantering och pedagogiskt ledarskap, sett i ljuset av skolans demokrati- och kunskapsuppdrag. Dessa teman konkretiseras i termer av pedagogisk kommunikation, och med en eller flera gestaltande uttrycksformer. Exempel på verbal och ickeverbal kommunikation i skolan hämtas från forskning, film, skönlitteratur, sociala medier och/eller verksamhetsförlagd utbildning. Studenterna analyserar olika exempel i termer av relationsskapande, där frågan om och hur lärare kan bygga förtroendefulla relationer i det öppna klassrummet är central. Studenternas exempel analyseras även i relation till relevant forskning gällande bland annat hur unga använder medier för att skapa relationer.

Inom kursen gestaltar och analyserar studenterna sociala situationer såsom konflikter, trakasserier, mobbning, kränkande behandling och diskriminering samt diskuterar hur sådana situationer kan förebyggas och hanteras av lärare i samarbete med övrig personal och vårdnadshavare. Forskning rörande diskriminering, mobbning och konflikter behandlas genom gestaltning, olika former av medieproduktion och litteraturseminarium. Exempel på perspektiv som kan anläggas i analysen är klass, etnicitet, kön och sexualitet.

Pedagogiskt ledarskap behandlas proaktivt samt i relation till relevanta styrdokument. I detta sammanhang reflekterar studenterna över det egna professionella förhållningssättet. Frågan vad olika former av pedagogiskt ledarskap kan innebära för elevers lärande och utveckling är central.
Artikelskrivandet i ämnet föregås av undervisning om vetenskapligt skrivande och kriterierelaterad respons på texter. Vidare har studenten med stöd i informationssökning sökt och värderat en vetenskaplig artikel där frågan om sociala relationer, konflikthantering och pedagogiskt ledarskap är central.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studenten

  • kunna analysera undervisningens kommunikationsprocesser och dra slutsatser om hur man som lärare kan bygga förtroendefulla relationer med elever och vårdnadshavare samt diskutera lärarens betydelse för att öka elevernas aktiva roll i det relationsfrämjande arbetet
  • kunna använda gestaltning för att analysera undervisningssituationer som karakteriseras av konflikter, kränkande behandling och/eller diskriminering samt i dialog ge förslag på hur sådana situationer kan upptäckas, motverkas och dokumenteras
  • kunna redogöra för och värdera olika perspektiv på pedagogiskt ledarskap samt relatera dessa till relevanta lagtexter och styrdokument
  • kunna dra slutsatser om och diskutera vad olika former av pedagogiskt ledarskap kan innebära för elevers lärande och utveckling
  • kunna söka och värdera källor med vetenskaplig grund och utifrån dessa författa en populärvetenskaplig artikel om pedagogiskt ledarskap med iakttagande av gängse vetenskapliga kriterier.

Arbetsformer

Kursen innehåller varierande arbetsformer som utöver enskilda studier utgörs av
grupparbeten, gruppdiskussioner, kollegial respons, praktisk gestaltning, seminarier, föreläsningar och informationssökning. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Detta inkluderar att delta i nätbaserade relationer och utnyttja digitala medier för samarbete och lärande. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

Bedömningsformer

Prov 1: Presentation av fallstudie, 4 hp. (Lärandemål 1, 2 och 3 examineras)
Inom ramen för ett grupparbete presenterar studenten i gestaltande form (dramatisering eller medieproduktion) en undervisningssituation med relevans för kursens lärandemål hämtad från verksamhetsförlagd utbildning. Examinationen består vidare av att studenten muntligt ger förslag på hur lärare och elever kan bygga förtroendefulla relationer och hur problemsituationen kan upptäckas, motverkas och dokumenteras.
Kriterierna för betyget Godkänd

  • Utifrån en problembeskrivning beskrivs sakligt verbal och ickeverbal kommunikation i en undervisningssituation.
  • Adekvata teoretiska begrepp används i analysen av hur sociala relationer byggs i kommunikation samt slutsatser dras om hur lärare kan bygga förtroendefulla relationer som främjar elevers lärande och utveckling.
  • Den gestaltande presentationen och den efterföljande analysen och dialogen klargör förståelsen av de praktisk-pedagogiska innebörderna av det presenterade fallet från skolmiljön.
Kriterier för betyget Väl Godkänd utöver kriterierna för betyget Godkänd
  • Beskrivningen med stöd i adekvata teoretiska begrepp om hur sociala relationer byggs är täckande och nyanserad.
  • Den gestaltande presentationen och den efterföljande diskussionen utmärks av ett fördjupande analytiskt och dialogiskt förhållningssätt.

Prov 2: Populärvetenskaplig artikel, 5hp (Lärandemål: 1, 4 och 5 examineras).
Artikeln skrivs individuellt och innefattar följande: a) redogörelse för teoretiska begrepp om sociala relationer och värdering av olika perspektiv på pedagogiskt ledarskap; b) relaterande av perspektiven till aktuella styrdokument; c) diskussion om vad olika former av pedagogiskt ledarskap kan innebära för elevers lärande; d) en sökt och utvald vetenskaplig artikel används och refereras i den examinerande artikeln. Exempel som har behandlats i kursen aktualiseras och diskuteras i artikeln. De kan med fördel hämtas från den egna praktiken.
Kriterierna för betyget Godkänd
  • Adekvata teoretiska begrepp om sociala relationer används i redogörelsen för och värderingen av pedagogiskt ledarskap och dess betydelse för elevers lärande och utveckling.
  • Kopplingen till styrdokument är tydlig och adekvat.
  • Artikeln utmärks av god disposition, korrekt språkbruk och korrekt referenshantering. En vetenskaplig artikel med relevans för ämnesområdet används.
Kriterier för betyget Väl Godkänd utöver kriterierna för betyget Godkänd
  • Beskrivning, analys samt teoretisk förankring och tolkning utmärks av en nyanserad och problematiserande hållning där olika perspektiv behandlas med analytisk skärpa.
  • Resonemang om pedagogiskt ledarskap fördjupas av ett reflekterande och problematiserande förhållningssätt till den egna praktiken och den kommande yrkesrollen.
  • Artikeln utmärks av mycket god disposition och språkbehandling.
För att erhålla betyget Väl godkänd på kursen krävs betyget Väl godkänd på båda delexaminationerna.

Betygsskala

Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Kurslitteratur och övriga läromedel

Aspelin, Jonas (2010). Sociala relationer och pedagogiskt ansvar. Malmö: Gleerups. (168 s.)
Bjørndal, Cato R. (2012). Det värderande ögat. Stockholm: Liber. (149 s)
DO (2012). Lika rättigheter i skolan. Länkadress: www.do.se/globalassets/stodmaterial/stod-lika-rattigheter-skolan.pdf
(70 s)
Erdis, Mare (2011). Juridik för pedagoger. Lund: Studentlitteratur. (176 s)
Forsell, Anna (Red.) (2005). Boken om pedagogerna. Stockholm: Liber. (I urval, ca 100 s.)
Johansson, Eva & Thornberg, Robert (Red.) (2014). Värdepedagogik. Etik och demokrati i förskola och skola. Stockholm: Liber. (I urval 150 s)
Lindstedt, Inger (2002). Textens hantverk. Om retorik och skrivande. Lund: Studentlitteratur. (146 s)
Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger, Liberg, Caroline, Asp-Onsjö, Lisa & Bunar, Nihad (2014). Lärande, skola, bildning: grundbok för lärande. Stockholm: Natur & Kultur. (kap 4-5. 130 s)
Skolinspektionen (2012). Skolornas arbete med demokrati och värdegrund. Länkadress:// http:www.skolinspektionen.se/Documents/Kvalitetsgranskning/demokrati/kvalgr-demokrati-slutrapport.pdf (106 s)
Skolverket (2014).
Främja, förebygga, upptäcka och åtgärda. Hur skolan kan arbeta mot trakasserier och kränkningar. Länkadress: http:www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D3375 (115 s)
Skolverket (2013).
Förskolans och skolans värdegrund - förhållningssätt, verktyg och metoder. Länkadress:// http:www.skolverket.se/om-skolverket/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2579 (116 s)
Skolverket (2013). Kränkningar i skolan – analyser av problem och lösningar. Länkadress:// http:www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D3138 (190 s)
Skolverket (2012).
Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Stockholm: Skolverket. Länkadress: http:tullgardsskolan.stockholm.se/sites/default/files/disk_kr_pdf2798.pdf (57 s)
Skolverket (2011).
Läroplan för grundskolan och gymnasieskolan. Länkadress: http:www.skolverket.se/publikationer
Thornberg, Robert (2013).
Det sociala livet i skolan//. Stockholm: Liber. (kap 8, 9, 10. 130 s)
Dessutom tillkommer artiklar, avhandlingar och skönlitteratur samt aktuella styrdokument.

Kursvärdering

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.


Kontakt

Utbildningen ges av Fakulteten för lärande och samhälle på Institutionen för Lärande och samhälle.

Mer information om utbildningen