Sexuella problem, dysfunktioner och diagnoser (Klinisk sexologi I)

Sammanfattning

Behörighetskrav

Svenska B och Engelska A samt examen från ett utbildningsprogram omfattande minst 180 hp (inklusive ett examensarbete om minst 15 hp) inom det människobehandlande området.

Kursplan

Kursplan för studenter vår 2018

Kurskod:
SX621B version 1,3
Engelsk benämning:
Sexual problems, dysfunctions and diagnoses (Clinical sexology I)
Fördjupningsnivå
A1N
Huvudområden:
Sexologi
Undervisningsspråk:
Undervisningen bedrivs på svenska. Dock kan undervisning på engelska förekomma om kursansvarig anser det nödvändigt.
Fastställandedatum:
29 november 2017
Beslutande instans:
Fakulteten för hälsa och samhälle
Gäller från:
15 januari 2018
Ersätter kursplan fastställd:
02 december 2014

Förkunskapskrav

Svenska B och Engelska A samt examen från ett utbildningsprogram omfattande minst 180 hp (inklusive ett examensarbete om minst 15 hp) inom det människobehandlande området.

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Kursen ingår i termin 2 i masterprogrammet i sexologi.

Syfte

Kursen syftar till att studenten utvecklar kunskaper om sexuella problem och dysfunktioner, samt tillägnar sig ett analyserande förhållningssätt gällande klassificerings- och diagnossystem kopplat till sexuella dysfunktioner.

Innehåll

Kursen behandlar medicinska, psykologiska, sociala och kulturella aspekter av sexuella problem och sexuella dysfunktioner. Dessutom diskuteras och analyseras klassificerings-och diagnossystem gällande sexuella dysfunktioner, dels genom ett historiskt, och dels genom ett samtida perspektiv. Vidare innehåller kursen moment med analys av fallbeskrivningar som är avsedda att fortsätta att bearbeta under de kommande kurserna i klinisk sexologi (klinisk sexologi II, klinisk sexologi III).

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studenten kunna
1.utifrån ett helhetsperspektiv, analysera olika sexuella problem och sexuella dysfunktioner,
2.förklara tänkbara medicinska, psykologiska, sociala och kulturella aspekter av sexuella problem, och
3.kritiskt reflektera kring klassificerings-och diagnossystem gällande sexuella dysfunktioner.

Arbetsformer

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier, diskussioner samt självständigt projektarbete.

Bedömningsformer

Bedömningen av studenternas prestationer sker utifrån delaktighet vid seminarier och föreläsningar, skriftlig tentamen samt inlämning och muntlig redovisning av ett självständigt projektarbete. Närvaro vid seminarier är obligatorisk. Frånvaro vid enstaka tillfällen kan kompenseras efter överenskommelse med examinator. För att bedöma hur kunskaps-, färdighets- och lärandemål uppfylls kommer en portfolio bestående av följande examinationsmoment att bedömas:

a)skriftligt projektarbete innehållande analys av tänkbara samband mellan medicinska, psykologiska, sociala- och kulturella aspekter av ett sexuellt problem,
b)muntlig redogörelse av projektarbetet,
c)enskild skriftlig tentamen med en bearbetning av fallbeskrivning rörande sexuell problematik, utifrån ett helhetsperspektiv.

För betyget Godkänd krävs att studenten uppfyller lärandemålen. För betyget Väl godkänd krävs att examinationsuppgifterna dessutom karaktäriseras av originalitet och metateoretisk förståelse.

Rätt till omtentamen
Student som underkänts i tentamen ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Om kursen upphört eller genomgått större förändringar har studenten, inom ett år efter det att förändringen skett, rätt till två omtentamina baserade på den kursplan som gällde vid registreringen på kursen. Tentamen och omtentamen sker enligt fastställda tider.

Betygsskala

Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Kurslitteratur och övriga läromedel

Almås E, Pirelli EE, (2006) Sexologi i praksis. Oslo: Universitetsforlaget. (27 s. av 399 s).
Bancroft J, Graham CA, Janssen E, Sanders SA, (2009) The Dual Control Model: Current Status and Future Directions. Journal of Sex Research, 46(2-3), 121-142. ( 20 s.)

Binik YM, Hall KSK, (eds) (2014) Principles and Practice of Sex Therapy. (5th ed) New York: Guilford Press. (150 s. av 576 s.)

Elmerstig E, (2010) Samlagssmärtor hos unga kvinnor ur ett genusperspektiv. I Wijma B, Smirthwaite G, Swahnberg K, (red) Genus och kön inom medicin- och vårdutbildningar . Lund, Studentlitteratur. 389-400. (12 s.)

Elmerstig E, (2012) Sexuella problem och sexuella dysfunktioner. I Plantin L, Månsson S-A, (red) Sexualitetsstudier. Stockholm: Liber förlag. 235-253. (19 s.)
Elmerstig E, Thomtén J, (2016) Vulvar pain-Associations Between First-Time Vaginal Intercourse, Tampon Insertion and Later Experiences of Pain. Journal of Sex & Marital Therapy, 42, 707-720. Doi: 10.1080/0092623X.2015.1113589. (13 s.)
Fugl-Meyer K, Fugl-Meyer A,(2010) Definitioner och förekomst av sexuella dysfunktioner. I: Lundberg PO, Löfgren-Mårtenson L, (red) Sexologi. Falköping: Liber förlag. 265-273. (9 s.)
Groneman C, (1995) Nymphomania: The Historical Construction of Female Sexuality. In Terry J, Urla J, (eds) Deviant Bodies. Critical Perspectives on Difference in Science and Popular Culture. Bloomington, Indiana University Press. (30 s.)

Janssen E, (2011) Sex arousal in men: A review and conceptual analysis. Hormones and Behavior, 59, 708-716. (9 s.)
Johnson M, (2010) ”Just Getting Off”: The Inseparability of Ejaculation and Hegemonic Masculinity. The Journal of Men´s Studies, 18(3), 238-248. (10 s.)

Jutel A, (2010) Framing disease: The example of female hypoactive sexual desire disorder. Social Science & Medicine, 70, 1084-1090. (6 s.)

Leiblum S, (2010) Treating Sexual Desire Disorders, New York, Guilford Press. (40 s. av 257 s.)

Studd J, (2007) A comparison of 19th century and current attitudes to female sexuality. Gynecological Endocrinology, 23(12), 673-681. ( 9 s.)

Tiefer L, (2004) Sex is Not a Natural Act and Others Essays. Boulder, Colo, Westview Press. (51 s. av 248 s.)

Klassificerings-och diagnosmanualer gällande sexuella dysfunktioner som DSM och
ICD på ca 60 sidor tillkommer. Ytterligare vetenskapliga artiklar omfattande ca 200 sidor tillkommer.

Ytterligare vetenskapliga artiklar omfattande cirka 200 sidor tillkommer.

Kursvärdering

Kursansvarig lärare/examinator ansvarar för att en kursvärdering genomförs efter kursens slutförande. Kursansvarig lärare återkopplar resultatet till studenterna på schemalagd tid. Minnesanteckningar från återkopplingen med ändringsförslag upprättas och görs tillgängliga på särskild plats samt återkopplas till de studenter som påbörjar kursen vid nästkommande kurstillfälle.

Kontakt

Utbildningen ges av Fakulteten för hälsa och samhälle.

Mer information om utbildningen

Ewa Sortberg Bassmann, studieadministratör
Telefon: 040-6657721
Eva Elmerstig, kursansvarig
Telefon: 040-6657490