Sexologi - kunskapsområde och profession

Sammanfattning

Behörighetskrav

Svenska B och Engelska A samt examen från ett utbildningsprogram omfattande minst 180 hp (inklusive ett examensarbete om minst 15 hp) inom det människobehandlande området.

Kursplan

Kursplan för studenter höst 2017, höst 2016, höst 2015, höst 2014

Kurskod:
SX611B version 1,3
Engelsk benämning:
Sexology - knowledge and profession
Fördjupningsnivå
A1N
Huvudområden:
Sexologi
Undervisningsspråk:
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Fastställandedatum:
15 juni 2016
Beslutande instans:
Fakulteten för hälsa och samhälle
Gäller från:
29 augusti 2016
Ersätter kursplan fastställd:
22 juni 2015

Förkunskapskrav

Svenska B och Engelska A samt examen från ett utbildningsprogram omfattande minst 180 hp (inklusive ett examensarbete om minst 15 hp) inom det människobehandlande området.

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Kursen ingår i termin 1 i masterprogrammet i sexologi.

Syfte

Kursen utgör en introduktion till masterprogrammet och syftar till att studenten utvecklar kunskaper om huvud- och verksamhetsområdet sexologi.

Innehåll

Sexologi som vetenskaplig disciplin, dess historia och framväxt behandlas utifrån sociala, politiska, kulturella, historiska och religiösa perspektiv. I kursen diskuteras också sexologi som professionell praxis inom hälso- och sjukvård samt inom socialt arbete, skola och frivilligorganisationer. Därtill presenteras aktuella forskningsfrågor och den teoretiska utvecklingen inom området. Med utgångspunkt i frågor om politik och vetenskap diskuteras också hur normer om sexualitet förändras över tid.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studenten kunna
1. analysera ämnet och verksamhetsområdet sexologi,
2. redogöra för sexologiämnets framväxt och historia,
3. identifiera centrala frågor och teoretiska perspektiv i sexualitetsforskningen, och
4. kritiskt granska hur forskning om sexualitet kan förstås i relation till politik

Arbetsformer

Samtliga lärandmål tränas genom föreläsningar, seminarier, diskussioner, en projektuppgift samt en individuell examinationsuppgift.

Bedömningsformer

Bedömningen av studenternas prestationer sker utifrån delaktighet vid seminarier, skriftlig tentamina samt muntlig redovisning av ett självständigt projektarbete. Närvaro vid seminarier är obligatorisk. Frånvaro vid enstaka tillfällen kan kompenseras efter överenskommelse med examinator. Studenterna genomför ett projektarbete i grupp, i vilket de analyserar ämnet och verksamhetsområdet sexologi (lärandemål 1). Studenterna examineras också genom en individuell hemtentamen, seminarier och gruppdiskussioner. I dessa examinationsmoment redogör studenterna för sexologins framväxt och historia (lärandemål 2), de identifierar centrala frågor och teoretiska perspektiv i sexualitetsforskningen (lärandemål 3) och granskar hur forskning kan förstås i relation till politik kritiskt (lärandemål 4). I samtliga examinationsmoment ska studenterna kunna redogöra för relevant kurslitteratur och visa god analytisk förmåga. Även om vissa moment sker i grupp, bedöms samtliga examinationsmoment individuellt.
För att avgöra om lärandemålen uppfylls bedöms en portfolio bestående av följande examinationsmoment: muntlig och skriftlig redovisning av projektarbete som genomförs i grupp, individuell hemtentamen som behandlar olika exempel på centrala frågeställningar och teoretiska perspektiv inom sexualitetsforskningens område samt aktiv delaktighet i diskussioner kring begreppen sexologi, sexualitet, sexualitetsforskning, sexologisk verksamhet och profession. Bedömningskriterier beskrivs närmare i kursens studiehandledning.

Rätt till omtentamen
Student som underkänts i tentamen ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Om kursen upphört eller genomgått större förändringar har studenten, inom ett år efter det att förändringen skett, rätt till två omtentamina baserade på den kursplan som gällde vid registreringen på kursen. Tentamen och omtentamen sker enligt fastställda tider.

Betygsskala

Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Kurslitteratur och övriga läromedel

Bergenheim Å. (2006) Drömmen om frihet: om sexualitet, normalitet och kön under perioden 1950-80 I: Lennerhed L, (red) Från Sapfo till Cyborg, Idéer om kön och sexualitet i historien, Gidlunds förlag, s179-200, 21 s.
Foucault, M. (2002) Sexualitetens historia. Band 1 Viljan att veta. Uddevalla: Bokförlaget Daidalos. 160 s.
Hall I. (2015) Socialt arbete och säkrare sex – en studie om personalens förutsättningar i arbetet med ungdomar och unga vuxna, examensarbete i sexologi 30 hp, Masterprogrammet i sexologi, Malmö högskola, s 16-24, 8 s.
Johnsdotter S & Carlbom A. (2010) Inledning, Goda Sanningar, Debattklimatet och den kritiska forskningens villkor, Nordic Academic Press, s 7-18, 11 s.
Lennerhed, L. (2002) Sex i folkhemmet. RFSU: s tidiga historia. Södertälje: Gidlunds förlag. 256 s.
Lennerhed, L (2014) Sexual liberalism in Sweden. In Hekma & Giami (eds.) Sexual Revolutions. London: Palgrave Macmillan
Löfgren-Mårtenson L. (2012) Sexolog som yrke – mellan professionell ambivalens och mångvetenskaplig harmoni, ur Plantin & Månsson (red) Sexualitetsstudier. Stockholm: Liber, s 276-301, 25 s.
Löfgren-Mårtenson L. (2013) Begreppbart Sexualitet, Liber, 17-63 s, 46 s.
Magnusson C & Häggström-Nordin E. (red) (2009) Ungdomar, sexualitet och relationer, del 5, s 299-370, Lund: Studentlitteratur, 71 s.
Månsson S-A. (2012) Kinsey och den moderna sexualitetsforskningens genombrott, ur Plantin & Månsson (red) Sexualitetsstudier. Stockholm: Liber, s 13-28, 13 s.
Månsson S-A. (2012) Sexualitet som socialt meningsbärande, ur Plantin & Månsson (red) Sexualitetsstudier. Stockholm: Liber, s 29-45, 16 s.
Simon W & Gagnon J. H. (1986) Sexual scripts: Permanence and Change, Archives of Sexual Behavior, vol 15, No 2, 1986, 24 s.
Pedersen, W. (2005) Nye seksualiteter. Oslo: Universitetsforlaget, s 9-43, s 34 s.
Plantin, L & Månsson, S-A. (2012) Introduktion, ur Plantin & Månsson (red) Sexualitetsstudier. Stockholm: Liber s 5-10, 5 s.
Plantin L. (2012) Föräldraskap och sexualitet, ur Plantin & Månsson (red) Sexualitetsstudier. Stockholm: Liber, s 143-159, 16 s.
Sanders T. (2008) Male Sexual Scripts Intimacy, Sexuality and Pleasure in the Purchase of Commercial Sex, Volume 42(3): 400–417, 17 s.
Simon W. (1996) Postmodern sexualities, Routledge, 1-55 s, 54 s.
Wyatt Seal D & Ehrhart A. (2003) Masculinity and urban men: Perceived scripts for courtship, romantic, and sexual interactions with women, Culture, Health & Sexuality: An International Journal for Research, Intervention and Care, s 295-319, 24 s.

Kursvärdering

Kursansvarig lärare ansvarar för att en summativ kursvärdering genomförs i anslutning till kursens slutförande och att resultatet återkopplas till studenterna under nästkommande kurs på schemalagd tid. Minnesanteckningar från återkopplingen med ändringsförslag upprättas och görs tillgängligt på kursens hemsida samt återkopplas till de studenter som påbörjar kursen vid nästkommande kurstillfälle.

Kontakt

Utbildningen ges av Fakulteten för hälsa och samhälle.

Mer information om utbildningen

Ewa Sortberg Bassmann, kursansvarig
Telefon: 040-6657721
Charlotta Carlström, kursansvarig
Telefon: 040-6657318
Charlotta Holmström, kursansvarig
Telefon: 040-6657439