Statsvetenskap I

Kurs - grundnivå - 1-30 hp

Kursplan för studenter höst 2012, vår 2012, höst 2011

Kurskod:
ST101A version 8,1
Engelsk benämning:
Political Science I
Fördjupningsnivå
G1N
Huvudområden:
Statsvetenskap/kunskap
Undervisningsspråk:
Undervisningen bedrivs på svenska. Dock kan undervisning på engelska förekomma om kursansvarig anser det nödvändigt.
Inrättandedatum:
01 juni 2007
Fastställandedatum:
07 juni 2011
Beslutande instans:
Fakulteten för kultur och samhälle
Gäller från:
01 september 2011
Ersätter kursplan fastställd:
23 maj 2011

Kursbeskrivning

Syftet med kursen är att studenterna ska förstå det vetenskapliga studiet av politik. Med detta avses att studenterna förvärvar kunskap och förståelse för kritisk granskning av centrala statsvetenskapliga problemställningar, teorier, metoder och forskningsresultat. I förlängningen syftar kursen till att studenterna skall förvärva kunskaper och metodologier för att själva kunna ta fram ny kunskap om politiska fenomen; något som är praktiskt användbart i många yrken, till exempel inom offentlig administration och utredning, journalistik och undervisning.

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Kursen utgör första nivån i kandidatämnet statsvetenskap.

Förkunskapskrav

Grundläggande behörighet.

Lärandemål

Kunskap och förståelse
Efter genomgången kurs förväntas studenten ha utvecklat kunskap och förståelse:

  • om centrala statsvetenskapliga begrepp och forskningsresultat
  • om några olika normativa perspektiv och politisk filosofiska diskussioner
  • om olika former av organisering och styrning på lokal, nationell och internationell nivå
  • om olika samhälleliga förändringsprocesser
  • om olika synsätt på ämnets vetenskapliga grund och arbetssätt

Färdighet och förmåga
Efter genomgången kurs förväntas studenten ha utvecklat färdighet och förmåga:
  • att delta i teoretiska diskussioner och ställa olika perspektiv och synsätt mot varandra
  • att applicera statsvetenskapliga teorier och modeller på lämpliga konkreta politiska situationer
  • att applicera normativa och politisk filosofiska perspektiv på nya situationer och utifrån dem föra nyanserade diskussioner kring politiska konfliktområden
  • att kunna skriva väldisponerade och tydliga akademiska texter med god referensteknik

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter genomgången kurs förväntas studenten ha utvecklat följande värderingsförmågor och förhållningssätt:
  • att kunna jämföra olika perspektiv och resonera kring deras applicerbarhet och lämplighet med utgångspunkt från såväl vetenskapsteoretiska som etiska överväganden
  • att kunna formulera kritiska och självständiga bedömningar av politiska skeenden

Formerna för att bedöma studenternas prestationer

Följande examinationsformer förekommer på kursen:

Delkurs 1: Muntlig och skriftlig redovisning i grupp
Delkurs 2: Salskrivning
Delkurs 3: Hemtentamen
Delkurs 4: Hemtentamen

Dessutom kan det inom ramen för några delkurser finnas obligatoriska seminarier. I de fall man missar något obligatoriskt seminarium ska man istället lämna in en skriftlig kompletteringsuppgift.

Innehåll eller kursinnehåll

Delkurs 1. Det vetenskapliga studiet av politik, 7,5 hp:
Delkursen ger en allmän presentation av statsvetenskap som det vetenskapliga studiet av politik. Syftet med kursen är studenterna får en allmän introduktion till och orientering i vetenskapligt tänkande med särskilt fokus på hur politik kan studeras. Exempel på frågor som förekommer på delkursen är:
• vilka typer av problemställningar, teorier, metoder och material förekommer inom statsvetenskapen?
• vilka är de centrala kunskapsteoretiska skiljelinjerna mellan olika statsvetenskapliga analysinriktningar och skolor?
• hur kan man använda teorier i analys av politik och varför är det viktigt?
• hur kan man förhålla sig kritiskt till samhällsvetenskapliga texter och annan information?

Delkurs 2. Politisk makt och styrning, 7,5 hp:
Delkursen syftar till att utveckla kunskaper kring politikens organisering och styrning på lokal, nationell och internationell nivå. I upplägget för kursen ligger en tudelning mellan den klassiska förståelsen av staten och nya politiska styrformer. Med utgångspunkt i denna tudelning ska studenten tillägna sig centrala begrepp och förståelse för staten som en hierarkisk organisationsform med en exklusiv roll visavi andra stater, men också för de nya politiska organisations- och styrformer som växt fram på olika nivåer under senare tid. Teman som rör det senare är bland annat: nya styrformer, decentralisering, privatisering, internationalisering, europeisering och globalisering.

Delkurs 3. Global politik, 7,5 hp:
Delkursen tar sin utgångspunkt i den internationellpolitiska utvecklingen efter kalla krigets slut. Delkursen erbjuder dels en genomgång av etablerade teoretiska perspektiv inom internationell politik, dels en skärskådning av globaliseringsbegreppet och en vidare diskussion kring hur globaliseringen förändrar vår förståelse av politiken. Vi diskuterar globaliseringens konsekvenser för uppdelning av politik i inrikes- och utrikespolitik, men även konsekvenser för statsvetenskapens traditionella indelning i internationell politik och jämförande (nationell) politik. Empiriskt görs nedslag i olika politikområden som kan hävdas påverkas av globaliseringen, det kan t.ex. handla om miljöpolitik, internationell ekonomi, europeisk integration eller säkerhetspolitik. Men också globaliseringens sociala konsekvenser som en tilltagande individualisering med fokus på mänskliga rättigheter, på bekostnad av staters suveränitet, studeras i ljuset av nygamla politiska konflikter.

Delkurs 4. Politisk filosofi, 7,5 hp:
Delkursen behandlar de klassiska problemställningarna inom den politiska filosofin. Vilka är dessa problem och vilken typ av svar har man gett på dem? Kursen aktualiserar olika idéer, ideologier och normativa teorier om hur samhället och politiken bör organiseras på olika nivåer utifrån såväl ett historiskt som ett nutida perspektiv. Ett centralt inslag på kursen utgörs av olika metoder för att kunna genomföra normativ argumentation.

Arbetsformer

Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och självständiga arbeten i grupp där studenterna förväntas att själva formulera och utarbeta statsvetenskapliga problemställningar och teorier kring olika politiska fenomen.

Undervisningen bedrivs på svenska. Dock kan undervisning på engelska förekomma om kursansvarig anser det nödvändigt.

Betygsgrader

Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Kurslitteratur och övriga läromedel

Delkurs 1. Det vetenskapliga studiet av politik:
  • Badersten, Björn & Gustavsson, Jakob: Vad är statsvetenskap? Om undran inför politiken, Lund: Studentlitteratur, 2011
  • Baylis, John, Smith, Steve & Owens, Patricia: The Globalization of World Politics, senaste upplagan
  • Hague, Rod och Harrop, Martin: Comparative Government and Politics. Macmillan, senaste upplagan
  • Utdelat arbetsmaterial

Delkurs 2. Politisk makt och styrning:
  • Bomberg, Elisabeth, Peterson, John & Stubb, Alexander (ed.): The European Union: How Does it Work? Oxford university press, 2008.
  • Bäck, Henry & Larsson, Torbjörn, Den svenska politiken, Liber, senaste upplagan
  • Hague, Rod och Harrop, Martin: Comparative Government and Politics. Macmillan, senaste upplagan
  • Montin, Stig: Moderna kommuner. Liber, senaste upplagan

Delkurs 3. Global politik:

  • Baylis, John, Smith, Steve & Owens, Patricia: The Globalization of World Politics, senaste upplagan

Delkurs 4. Politisk filosofi:
  • Beckman, Ludvig m. fl.: Texter i samtida politisk teori. Liber, senaste upplagan
  • Beckman, Ludvig & Mörkenstam, Ulf (red.): Politisk teori, Liber, 2009
  • Dahl, Robert: Demokratin och dess antagonister. Ordfront, senaste upplagan
  • Rachels, J & Rachels. S: Rätt och fel: introduktion till moralfilosofi. Lund: Studentlitteratur, 2010.

Kursvärdering

Alla studenter ges vid kursens slut möjlighet att kommentera kursen skriftligt och muntligt. Resultatet av utvärderingen sammanställs och arkiveras. Därutöver förekommer möjligheter till muntlig och/eller skriftlig utvärdering av enskilda delkurser. Sammanställningen diskuteras med studentrepresentanter vid ett programråd.