Lärande, utveckling och pedagogisk utredning

Sammanfattning

Behörighetskrav

Kursen har följande högskolekurser som förkunskapskrav: Genomgångna kurser: SP611G-Specialpedagogiska perspektiv.

Denna kurs ges som en del av program:

Kursplan

Kursplan för studenter vår 2018, vår 2017, vår 2016

Kurskod:
SP711G version 2,1
Engelsk benämning:
Learning, Development and Educational Inquiry
Fördjupningsnivå
A1F
Huvudområden:
Inget huvudområde
Undervisningsspråk:
Undervisningen bedrivs på svenska. Dock kan undervisning på engelska förekomma om kursansvarig anser det nödvändigt.
Fastställandedatum:
17 april 2015
Beslutande instans:
Fakulteten för lärande och samhälle
Gäller från:
18 januari 2016
Ersätter kursplan fastställd:
03 november 2014

Förkunskapskrav

Kursen har följande högskolekurser som förkunskapskrav: Genomgångna kurser: SP611G-Specialpedagogiska perspektiv.

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Kurs inom speciallärarprogrammet.

Syfte

Kursen syftar till att studenterna ska tillägna sig fördjupad kunskap om lärande och utveckling utifrån kognitiva, kommunikativa, sociala och emotionella aspekter med särskilt fokus på vald inriktning/specialisering. Vidare ska studenterna utveckla förmåga att genomföra pedagogisk utredning och analysera faktorer i lärandemiljön med utgångspunkt i elevers olika villkor och den valda inriktning/specialisering samt utforma åtgärdsprogram. Studenterna ska också fördjupa sin kunskap om betydelsen av samarbete, samverkan och etik inom förskola och skola.

Innehåll

Kursen behandlar olika teorier om lärande och utveckling utifrån kognitiva, kommunikativa, sociala, emotionella och etiska aspekter med särskilt fokus på vald inriktning. Vidare belyses samspel mellan individuella förutsättningar, kunskapssyn och lärandemiljö. En del av kursen innebär att undersöka, granska och genomföra en pedagogisk utredning som är relevant för den valda inriktning/specialisering samt utforma ett åtgärdsprogram. Identifiering av förebyggande och åtgärdande insatser är centralt i kursen. Dessutom ingår, som ett led i den fortsatta professionsutvecklingen, reflektion över kunskapsutveckling, färdigheter, värderingsförmåga och förhållningssätt.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

  • identifiera och analysera pedagogiska problemställningar i lärandemiljön utifrån olika aspekter av lärande och utveckling med särskilt fokus på vald inriktning/specialisering och i relation till förebyggande och åtgärdande arbete
  • analysera hur arbetsprocesser och rutiner organiseras i arbetet med pedagogiska utredningar samt genomföra en pedagogisk utredning på organisations-, grupp- och individnivå som är relevant för den valda inriktning/specialisering
  • dokumentera och reflektera över den egna kunskaps-och professionsutvecklingen samt över samverkan och etiska förhållningssätt i relation till andra aktörer

Arbetsformer

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten, gruppdiskussioner, responsarbete, praktisk gestaltning och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenten deltar i gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Detta inkluderar att delta i nätbaserad kommunikation och att använda digitala medier för samarbete och lärande. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

Bedömningsformer

Examinationen består av en individuell skriftlig uppgift, som också redovisas muntligt, där studentens förmåga att genomföra en pedagogisk utredning utifrån att ha identifierat och analyserat pedagogiska problemställningar i lärandemiljön bedöms med utgångspunkt i kursens lärandemål. Med den pedagogiska utredningen och med egen samlad erfarenhet som grund ska studenten även dra slutsatser och identifiera betydande utgångspunkter i pedagogiskt utredningsarbete och kritiskt analysera vad en kartläggning kan innebära (Lärandemål 1 och 2). I examinationen ingår också en reflekterande dokumentation rörande den egna kunskaps-och professionsutvecklingen, samverkan och etiska förhållningssätt (Lärandemål 3).
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Betygsskala

Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Kurslitteratur och övriga läromedel

Andreasson, Ingela & Asplund Carlsson, Maj (2009). Elevdokumentation – om textpraktiker i skolans värld. Stockholm: Liber AB (134 s.)

Asp-Onsjö, Lisa (2008). Åtgärdsprogram i praktiken: att arbeta med elevdokumentation i skolan. Lund: Studentlitteratur (155 s.)

Björndahl, Cato R.P. (2002). Det värderande ögat. Stockholm: Liber. (145 s.)

Flem, Annlaug, Moen Torill & Gudmundsdottir, Sigrun (2004). Towards inclusive schools: a study of inclusive education in practice. European Journal of Special Needs Education, Vol. 19, No. 1, 85-98. (14 s.).

Havnesköld, Leif & Risholm Mothander, Pia (2009). Utvecklingspsykologi. Stockholm: Liber (valda delar, ca 200 s.)

Hjörne, Eva & Säljö, Roger (2013). Att platsa i en skola för alla: elevhälsa och förhandling om normalitet i den svenska skolan Lund: Studentlitteratur (242 s.)

Hoeg, Peter (1993). De kanske lämpade. Stockholm: Nordstedts förlag. (250 s.)

Juul, Jesper & Jensen, Helle (2009). Relationskompetens i pedagogernas värld. Stockholm: Runa Förlag. (272 s.)

Nilholm, Claes & Alm, Barbro (2010). An inclusive classroom? A case study of inclusiveness, teacher strategies and children´s experiences. European Journal of Special Needs Education, 25:3, 239-252 (14 s.)

Reindal, Solveig Magnus (2009) Disability, capability, and special education: towards a capability-based theory. European Journal of Special Needs Education vol. 24 No 2 May. ( s.155-168)

Runström Nilsson, Petra 2:a upplagan (2012). Pedagogisk kartläggning: att utreda och dokumentera elevers behov av särskilt stöd. 2. uppl. Malmö: Gleerups utbildning (125 s.)

Dessutom tillkommer aktuella styrdokument, minst en avhandling samt litteratur om ca 1000 s, som väljs i samråd med kursledaren.

Kursvärdering

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.


Kursrapporter

Kontakt

Utbildningen ges av Fakulteten för lärande och samhälle på Institutionen för Skolutveckling och ledarskap.

Mer information om utbildningen