Socialt arbete och funktionshinder

Sammanfattning

Kursen kan ingå i en masterexamen inom socialt arbete. Den vänder sig till socionomer eller personal med liknande profession som vill fördjupa sina kunskaper om funktionshinderpolitik, välfärdsfrågor, aktuella diskurser, begrepp och teorier inom området funktionshinder och rehabilitering. I fokus står särskilt samverkan, brukarinflytande och delaktighet men också socialpsykiatri, LSS-verksamhet, habilitering/rehabilitering för barn och vuxna.

Behörighetskrav

Socionomexamen eller kandidatexamen inom det människobehandlande eller samhällsvetenskapliga området (inklusive ett examensarbete om minst 15 hp).

Urval:

högskolepoäng 100%

Kursplan

Kursplan för studenter vår 2021, höst 2020, vår 2020, höst 2019, vår 2019

Kurskod:
SC716A version 1
Engelsk benämning:
Social work and disabilty
Fördjupningsnivå
A1N
Huvudområden:
Socialt arbete
Undervisningsspråk:
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Fastställandedatum:
15 juni 2018
Beslutande instans:
Fakulteten för hälsa och samhälle
Gäller från:
21 januari 2019

Förkunskapskrav

Socionomexamen eller kandidatexamen inom det människobehandlande eller samhällsvetenskapliga området (inklusive ett examensarbete om minst 15 hp).

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Kursen utgör en valbar huvudområdeskurs på avancerad nivå inom mastersprogrammet i socialt arbete.

Syfte

Kursen syftar till att studenten utvecklar fördjupade kunskaper och förmåga till reflektion över samhällets funktionshinderpolitik och socialt arbete inom funktionshinderområdet. Mer specifikt ska studenten skapa en analytisk och problematiserande förståelse för individuella perspektiv på att leva med funktionsnedsättning och samhälleliga barriärer för tillgänglighet och delaktighet. Vidare analyseras sociala interventioner inom socialt arbete ur ett professions- och individperspektiv. Dessutom diskuteras och granskas egna och andras förhållningssätt till frågor som rör funktionsnedsättning och funktionshinder och vad det kan medföra i det sociala arbetet.

Innehåll

Kursen ger möjlighet att inhämta fördjupade teoretiska kunskaper om förutsättningar som kan bidra till att personer med funktionsnedsättning blir delaktiga i samhällslivet. Vidare inrymmer kursen olika perspektiv på funktionsnedsättningar, funktionshinder, hälsa/ohälsa, organisering, habilitering, rehabilitering, verksamheter/metoder och samhälle samt professions- och brukarperspektiv. Internationella konventioner, funktionshinderpolitik, välfärdsfrågor, aktuella diskurser, begrepp och teorier inom området är exempel på frågor som diskuteras. Socialt arbete definieras brett och inkluderar både arbetet inom myndigheter och frivilligsektorn, med fokus på det sociala arbetet inom kommuner och landsting, främst socialpsykiatri, LSS-verksamhet och habilitering och rehabilitering för barn och vuxna.
Ett flervetenskapligt synsätt med utgångspunkt i socialt arbete genomsyrar hela kursen. Hälsa, livsvillkor och livskvalitet för personer med funktionsnedsättning samt upplevelser och erfarenheter av att leva med livslång sjukdom och funktionsnedsättning belyses. Samverkan mellan olika professioner och brukare och deras organisationer diskuteras. Etiska dilemman i mötet mellan professionella och människor med funktionsnedsättningar diskuteras i samtliga kursmoment.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studenten kunna
1, redogöra för och tillämpa teoretiska perspektiv och aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete inom funktionshinderområdet samt kritiskt reflektera över dessa,
2. visa fördjupad kunskap om och förståelse för områdets socialpolitiska interventioner, gällande lagstiftning, samt vägledande principer såväl nationella som globala.
3. reflektera kring olika individuella perspektiv på att leva med funktionsnedsättning med fokus på faktorer som kön, klass, ålder, etnicitet, sexualitet och funktionsnedsättning, samt barriärer för tillgänglighet och delaktighet,
4. analysera olika sociala interventioner inom funktionshinderområdet utifrån ett professions- och samverkansperspektiv, samt utifrån makt och brukarperspektiv, och
5. kritiskt granska egna och andras förhållningssätt till frågor som rör funktionsnedsättning och funktionshinder samt vad det kan medföra i det sociala arbetet.

Arbetsformer

Undervisningen bygger på studentaktiva arbetsformer, enskilt och i grupp, och innefattar föreläsningar, seminarier, samt muntliga och skriftliga redovisningar. Undervisning av lärandemål 1-5 sker i form av föreläsningar, filmer, gruppdiskussioner och seminarier. Lärandemål 2 och 3 tränas och examineras genom att studenterna individuellt läser och kritiskt granskar olika artiklar som diskuteras i tvärgrupper vid seminarium. Lärandemål 2 tränas och examineras dessutom genom att studenten enskilt skriftligt formulera frågeställningar kring LSS-lagen, dess tillämpning och konsekvenser för personer med funktionsnedsättning. Dessa frågeställningar diskuteras sedan vid ett seminarium utifrån litteraturen. För att uppnå lärandemål 1 och 4 skriver dessutom studenten ett enskilt arbete om en social intervention i form av en verksamhet, metod och/eller förhållningssätt i socialt arbete med människor inom fördjupningsområdet. Kunskap om metoden/förhållningsättet kombineras med relevant forskning utifrån ett professions-, samverkans-, makt-, och brukarperspektiv. Då deltagande i gruppdiskussioner och seminarier bedöms vara en förutsättning för att uppnå lärandemålen är dessa läraktiviteter obligatoriska.

Bedömningsformer

Lärandemål 1 och 4 examineras genom att studenten skriver ett enskilt arbete där fokus för bedömningen är studentens förmåga att föra resonemang, göra relevanta och korrekta beskrivningar av verksamheten/metoden och förhållningsättet med utgångspunkt i vetenskaplig litteratur utifrån ett professions-, samverkans- och makt och brukarperspektiv.
Lärandemål 1 examineras även genom en individuell uppgift där fokus ligger på studentens förmåga att jämföra skillnaden mellan olika teoretiska forskningsinriktningar.
Lärandemål 2 och 3 examineras även genom ett seminarium kring artiklar som förberedes genom att studenten lämnar in en skriftligt paper. Fokus i bedömningen är studentens förmåga att reflektera kring artikeln i relation till aktuell politik, lagstiftning och tänkbara barriärer för delaktighet.

Lärandemål 2 examineras dessutom genom att studenten enskilt skriftligt formulerar frågeställningar kring LSS-lagen dess tillämpning och konsekvenser för personer med funktionsnedsättning. Fokus i bedömningen är studentens förmåga att tolka lagar utifrån sina frågeställningar och diskutera dessa utifrån aktuell forskning. Som stöd för examinationen genomförs också ett obligatoriskt seminarium.

Lärandemål 3 och 5 examineras genom ett seminarium med fokus på faktorer som kön, klass, ålder, etnicitet, sexualitet i relation till olika funktionsnedsättningar utifrån ett individperspektiv. I examination ingår även studentens förmåga att kritiskt granska egna och andras förhållningssätt till frågor som rör funktionsnedsättning och funktionshinder och vad det kan medföra i det sociala arbetet.
Samtliga skriftliga uppgifter utgör underlag för bedömningen. Kriterier för bedömningen specificeras i studiehandledningen. För att erhålla betyget godkänt krävs godkänt på alla uppgifter. För att erhålla betyget Väl godkänd på hela kursen krävs betyget Väl godkänd på examinationer av pappret som behandlar lärandemål 1 och 4, samt godkänt på de övriga momenten.

Eventuella frånvaro i obligatoriska moment kompenseras enligt beslut av examinator, genom nya seminarier eller genom skriftliga inlämningsuppgifter.

Rätt till omtentamen
Student som underkänts i tentamen, ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Tentamen och omtentamen genomförs på de tider som anges i schemat.

Betygsskala

Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Kurslitteratur och övriga läromedel

Bogarve C, Ershammar D, Rosenberg D, (Red.) (2012) Rehabilitering och stöd till återhämtning vid psykiska funktionshinder: möjlighetens metoder för en ny praktik. 1. uppl. Stockholm: Gothia. (280 s).
Danemark B, Larsson Tholén, (2016) Arbetsliv för alla – funktionsnedsättning och arbete. Lund; Gleerups. (valda delar 150s).
Folkhälsomyndigheten, (2016) Slutrapportering av regeringsuppdrag inom ramen för ”En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016. Stockholm: Socialstyrelsen. (90s).
Gough R, (2013) Människor med funktionhinder i samhället. Kunskapsöversikt 2013:1. Nationellt kompetenscentrum för anhöriga. (52s).
Karlsson M, Börjeson M, (2011) Brukarmakt - i teori och praktik. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur (150s).
Larsson M, Larson G, (senaste upplagan), LSS 2018 Stöd och service till vissa funktionshindrade Helsingborg, Komlitt (150s).
Lindberg L, Grönvik L, (2011) Funktionshinderpolitik: en introduktion. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur. (valda delar 100s).
Lindberg L, (2017) Forskningen som haltar. Svensk forskning om funktionshinder. Hörselskadades Riksförbund (HRF) (76s).
Lundberg P O, Löfgren-Mårtenson L, (2010, red) Sexuella dysfunktioner, funktionsnedsättningar och särskilda svårigheter. I Sexologi, P O Lundberg, L Löfgren-Mårtenson (red). Stockholm: Liber. 361-372, (25 s.)
Löfgren-Mårtenson L, (2009) The invisibility of young homosexual women and men with intellectual disabilities. Sexuality and Disability 27(1), 21–26. (5 s.)
Shakespeare T, (2014) Disability Rights and Wrongs Revisited. London: Routledge. (150 s).
Socialstyrelsen, (2017) Vägar till ökad delaktighet – Kunskapsstöd för socialtjänsten om arbete med stöd och service enligt LSS. Stockholm: Socialstyrelsen. (88 s).
Söder M, (2013) Swedish social disability research: a short version of a long story. Scandinavian Journal of Disability Research, 15, suppl, 90-107 (17s).
Söder M, Hugemark A, (2016) Bara funktionshindrad? funktionshinder och intersektionalitet. Malmö: Gleerup. (Valda delar 100 s).
Thomas C, (2007) Sociologies of disability and illness: contested ideas in disability studies and medical sociology. Basingstoke: Palgrave Macmillan. 182 s.

Övrig litteratur väljes i samråd med examinator.

Kursvärdering

Kursansvarig lärare ansvarar för att två kursutvärderingar genomförs. En formativ kursvärdering (temperaturtagning) görs efter halva kursen. Denna sammanställs och återkopplas till studenterna så snart som möjligt. En summativ kursvärdering genomförs efter kursens slutförande. Kursansvarig lärare återkopplar resultatet till studenterna på schemalagd tid. Minnesanteckningar från återkopplingen med ändringsförslag upprättas och görs tillgängligt på kursens hemsida samt återkopplas till studenter som påbörjar kursen vid nästkommande kurstillfälle.

Övergångsbestämmelser

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Kontakt

Utbildningen ges av Fakulteten för hälsa och samhälle.

Mer information om utbildningen

Germana di Lorenzo, studieadministratör
Telefon: 040-6657462
Ingrid Runesson, kursansvarig
Telefon: 040-6657947

Anmälan

01 april 2019 - 07 juni 2019 Dagtid 100% Malmö Anmälningskod: mau-95203 Detta kurstillfälle ges som en del av ett program

Sista anmälningsdag 15 oktober

Ansök

11 november 2019 - 17 januari 2020 Dagtid 100% Malmö Detta kurstillfälle ges som en del av ett program

30 mars 2020 - 05 juni 2020 Dagtid 100% Malmö Detta kurstillfälle ges som en del av ett program

09 november 2020 - 15 januari 2021 Dagtid 100% Malmö Detta kurstillfälle ges som en del av ett program

29 mars 2021 - 04 juni 2021 Dagtid 100% Malmö Detta kurstillfälle ges som en del av ett program