Barn, ungdomar och familjer i utsatta livssituationer

Sammanfattning

Syftet med kursen är att studenten utvecklar fördjupade kunskaper om utsatta barns, ungdomars och familjers behov och livsvillkor samt ökad beredskap att genomföra sociala interventioner i samverkan med andra aktörer.

Behörighetskrav

Kandidatexamen inom det människobehandlande eller samhällsvetenskapliga området inklusive ett examensarbete omfattande minst 15 hp.

Urval:

högskolepoäng 100%

Kursplan

Kursplan för studenter höst 2015, höst 2014

Kurskod:
SC679A version 1,1
Engelsk benämning:
Children, Youth and Families in Vulnerable Life Positions
Fördjupningsnivå
A1N
Huvudområden:
Socialt arbete
Undervisningsspråk:
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Fastställandedatum:
18 juni 2014
Beslutande instans:
Fakulteten för hälsa och samhälle
Gäller från:
01 september 2014
Ersätter kursplan fastställd:
09 augusti 2013

Förkunskapskrav

Kandidatexamen inom det människobehandlande eller samhällsvetenskapliga området inklusive ett examensarbete omfattande minst 15 hp.

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Kursen är en valbar huvudområdeskurs på avancerad nivå inom såväl socionomprogrammet som masterprogrammet i socialt arbete. Den anordnas även som fristående kurs.

Syfte

Syftet med kursen är att studenten utvecklar fördjupade kunskaper om utsatta barns, ungdomars och familjers behov och livsvillkor samt ökad beredskap att genomföra sociala interventioner i samverkan med andra aktörer.

Innehåll

Kursens fokus är utsatta barn, ungdomar och familjer, där teorier om barns, ungdomars och familjers utveckling och behov diskuteras. Målgruppernas livsförhållanden analyseras utifrån psykologiska, sociologiska och samhällsvetenskaplig teorier av relevans för socialt arbete med särskild tonvikt på begreppen klass, genus och etnicitet. Konsekvenser av olika uppväxt- och livsvillkor samt risk- och skyddsfaktorer för de aktuella målgrupperna analyseras. Aktuell forskning om förebyggande insatser och deras bidrag till socialt arbete värderas. Förebyggande insatser diskuteras med utgångspunkt från forskningsresultaten.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. jämföra och värdera centrala psykologiska och sociologiska teoribildningar angående barns och ungdomars utveckling och behov,

2. analysera utsatta familjers livsvillkor med utgångspunkt från ett livscykelperspektiv,

3. analysera barns, ungdomars och familjers skilda uppväxt- och livsvillkor på såväl strukturell nivå som grupp- och individnivå,

4. värdera strukturella förutsättningar för barn, unga och familjer med utgångspunkt från ett intersektionellt perspektiv,

5. analysera utsatta barns, ungdomars och familjers livssituation med utgångspunkt från risk- och skyddsfaktorer,

6. reflektera över aktuell lagstiftning och riktlinjer rörande barns, ungdomars och familjers livsvillkor,

7. värdera aktuell forskning om förebyggande interventioner och med utgångspunkt från denna forskning föreslå förebyggande sociala interventioner för barn, ungdomar och familjer.

Arbetsformer

Under kursen stöds kunskapsutvecklingen av föreläsningar, gruppdiskussioner och tillämpningsövningar i form av fallstudier i grupp. Feedback ges från lärare och övriga kursdeltagare för att studenten ska utveckla ett reflekterande förhållningssätt och medvetenhet om hur egna ställningstaganden och värderingar påverkar det sociala arbetet (lärandemål 1-6). Studenten utformar en projektplan med förslag till förebyggande insatser för de utsatta grupperna med utgångspunkt i aktuell forskning (lärandemål 7). Eventuell frånvaro vid obligatoriska moment kan kompenseras enligt beslut av examinator.

Bedömningsformer

Lärandemål 1-6 examineras genom att studenterna i grupp genomför fallstudier med utgångspunkt från frågeställningar som sedan diskuteras i tvärgrupper. För godkänt betyg krävs aktivt deltagande i diskussionerna. Dessutom examineras lärandemålen 1-6 genom en enskild skriftlig tentamen. Lärandemål 7 examineras genom ett paper där aktuell forskning om förebyggande insatser presenteras och värderas. Den presenterade forskningen utgör grund för en skriftlig projektplan. Eventuell frånvaro vid obligatoriska moment kan kompenseras i samråd med examinator.

Rätt till omtentamen

Student som underkänts i tentamen ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav inom en period av tre år. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Om en kurs upphört eller genomgått större förändringar har studenten, inom ett år efter det att förändringen skett, rätt till två omtentamina baserade på den kursplan som gällde vid registreringen på kursen. Tentamen och omtentamen sker en de tider som anges i studiehandledningen.

Betygsskala

Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Kurslitteratur och övriga läromedel

Björkhagen Turesson, A. (2009) Mor i fängelse – mödrar och barn berättar. En analys av ungdomars resiliensprocess. Göteborg: Göteborgs universitet, institutionen för Socialt Arbete. 100 s.

Broberg, A., Risholm Mothander, P., Granqvist, P. och Ivarsson, T. (2008) Anknytning i praktiken: tillämpningar av anknytningsteorin. Natur & Kultur. 139 av 322 s.

Cederborg, A-C (2010) Att intervjua barn. Vägledning för socialsekreterare. Stiftelsen allmänna Barnhuset, 2010:4.

Cederborg, A-C (2014) Barnperspektiv i socialtjänstens arbete. Malmö: Gleerups Utbildning AB.165 s.

Eriksson, M, Källström Cater, Å, Dahlkild-Öhman, G & Näsman, E (2008) Barns röster om våld. Att tolka och förstå. Malmö: Gleerups Utbildning AB. 234 s.

Ferm, J & Brising, O (2014). Rövardotter. Stockholm: Bookmarkförlag. 382 s

Fridh, B & Norman, G (2008) Att utreda när barn far illa. En handbok om barnavårdsutredningar i socialtjänsten. Stockholm: Gothia Förlag 166 s.

Hagström, B. (2010) Kompletterande anknytningsperson på förskola. Lund: Lunds universitet. 228 s.

Halldén, G. (2003) Barnperspektiv som ideologiskt och metodologiskt begrepp. Pedagogisk Forskning i Sverige, årg. 8, Nr 1-2. s. 12-23. 11 s.

Harju, A. (2008) Barns vardag med knapp ekonomi. En studie av barns erfarenheter och strategier. Växjö: Växjö universitet.148 s.

Höjer, I, Sallnäs, M & Sjöblom, Y (2012). När samhället träder in. Barn, föräldrar och social barnavård. Lund: Studentlitteratur AB. 302 s.

Johansson, H & Bäck-Wiklund, M. (red.) (2012) Att fostra familjen – en grundbok om styrning, föräldraskap och socialtjänst. Malmö: Liber 142 sid av 189.

Johansson, T (2009) Familjeliv. Malmö: Liber. 188 s.

Killén, K (2011) Barndomen vara i generationer. Om förebyggande arbete med utsatta familjer. Lund: Studentlitteratur AB. 278 s.

Lagerberg, D. & Sundelin, C. (2000) Risk och prognos i socialt arbete. Forskningsmetoder och resultat. Stockholm: Gothia/Centrum för utvärdering av socialt arbete. Ca 150 av 337 s.

Lalander, P & Johansson, T. (2012) Ungdomsgrupper i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur. 300 s.

Malmsten, J. (2012) I transit – ensamkommande barn berättar. Malmö stad: FoU-rapport 2012:1. 120 s.

Rydén, G, Wallroth, P. (2011) Mentalisering: att leka med verkligheten. Stockholm: Natur & Kultur. 231 s

Schiratzi, J (2010) Barnrättens grunder. Lund: Studentlitteratur. 168 s.

Socialstyrelsen (2007) Barn som har en förälder med utvecklingsstörning. Stockholm: Socialstyrelsen. 100 s.

Socialstyrelsen (2008) Metoder som används för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. En nationell inventering i kommuner och landsting. 38 s.

Vetenskapliga artiklar omfattande ca 100 s tillkommer liksom valfri avhandling inom ämnet social arbete.

Kursvärdering

Kursansvarig lärare/examinator ansvarar för att två kursvärderingar genomförs. En formativ kursvärdering (s.k. temperaturtagning) görs efter halva kursen. Denna sammanställs och återkopplas till studenterna snarast möjligt. Sammanställningen presenteras på kursens hemsida och återkoppling sker under lektionstid. En summativ kursvärdering genomförs i anslutning till kursens slutförande. Kursansvarig lärare återkopplar resultatet till studenterna på schemalagd tid. Minnesanteckningar från återkopplingen med ändringsförslag upprättas och görs tillgängligt på kursens hemsida samt återkopplas till de studenter som påbörjar kursen vid nästa kurstillfälle.

Kontakt

Utbildningen ges av Fakulteten för hälsa och samhälle på Institutionen för Socialt arbete Grundutbildning avancerad nivå och Forskning.

Mer information om utbildningen

Maria Hjortsjö, Kursansvarig
Telefon: 040-6657971
Pernilla Ouis, Kursansvarig
Telefon: 040-6657789
Ewa Sortberg Bassmann, studieadministratör
Telefon: 040-6657721