Matematik för lärare, åk 1-6, II

Kurs - grundnivå - 16-30 hp

Kursplan för studenter vår 2017

Kurskod:
NM171F version 1,1
Engelsk benämning:
Mathematics for Teachers, Schoolyear 1-6, II
Fördjupningsnivå
G1F
Huvudområden:
Inget huvudområde
Undervisningsspråk:
Undervisningen bedrivs på svenska. Dock kan undervisning på engelska förekomma om kursansvarig anser det nödvändigt.
Fastställandedatum:
14 december 2016
Beslutande instans:
Fakulteten för lärande och samhälle
Gäller från:
16 januari 2017
Ersätter kursplan fastställd:
18 september 2014

Förkunskapskrav

Kursen har följande högskolekurser som förkunskapskrav: Godkända kurser: NM170F-Matematik för lärare, åk 1-6, I. eller motsvarande.

Syfte

Kursen syftar till att studenterna ska tillägna sig förmåga att beskriva och reflektera över matematikdidaktiska frågor inom geometri, sannolikhetslära och statistik samt utveckla och fördjupa de egna kunskaperna i och om geometri, sannolikhetslära och statistik. Studenterna ges också möjlighet att utveckla kunskap om hur anknytningen till elevers egna intressen kan gynna matematiskt lärande.

Innehåll

Studenterna fördjupar sin förmåga att tänka kring relevanta geometriska begrepp och samband dem emellan samt problematisera och tolka centrala ämnesdidaktiska begrepp. Vidare tränar studenterna sin förmåga att lösa problem samt utföra klassiska geometriska konstruktioner och olika laborativa moment som kan öka förståelsen för geometri och inspirera till en kreativ undervisning.

Digital teknik används, dokumenteras och reflekteras över inom ämnesområdena geometri, sannolikhet och statistik.

Studenterna lär sig analysera och bedöma elevers kunskapsutveckling utifrån elevlösningar och dokumentera utvecklingen med utgångspunkt i aktuellt centralt innehåll i kursplanen.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

  • identifiera och definiera geometriska begrepp samt redogöra för hur elevers begreppsförståelse och förmåga att hantera terminologi och symboler inom geometri utvecklas i funktionella sammanhang
  • planera, presentera, analysera och värdera undervisningssekvenser med geometriska öppna problem och laborativa aktiviteter med stöd av styrdokument, didaktiska texter, elevintervjuer och klassrumsobservationer
  • identifiera och analysera innebörden i begrepp som tillhör sannolikhetslära och statistik samt kunna tillämpa dem i beräkningar, presentationer och i relation till olika skolämnen
  • medvetet använda digital teknik som verktyg för såväl det egna lärandet som för undervisning inom geometri, sannolikhetslära och statistik
  • analysera elevers kunnande och bedöma deras kunskapsutveckling utifrån skolans styrdokument samt kunna diskutera formativ och summativ bedömning med hänsyn till ett elevperspektiv.

Arbetsformer

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av arbete med digitala medier, grupparbeten/diskussioner, responsarbete, seminarier och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

Bedömningsformer

Individuell skriftlig salstentamen (6 hp)

Individual Written Examination (6 credits)

I detta prov bedöms lärandemålen 1 och 3.

Muntlig och skriftlig redovisning (9 hp)

Oral and Written Presentation (9 credits)

Mål 2 examineras genom ett individuellt paper som också presenteras muntligt.

Mål 4 examineras med en text som studenten skriver i grupp och som också presenteras muntligt

Mål 5 examineras genom att studenten skriver en bedömningsmatris som används för att göra en analys av elevarbeten. Bedömningsmatrisen och analysen presenteras vid ett seminarium.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Betygsskala

Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Kurslitteratur och övriga läromedel

Bergius, Berit och Emanuelsson, Lillemor (2008). Hur många prickar har en gepard? Göteborg: NCM (132 s)
Boesen, Jesper (red.)(2006). Lära och undervisa matematik - internationella perspektiv. Göteborg: NCM (32 s)
Gennow, Susanne & Wallby, Karin (2010). Geometri och rumsuppfattning. Göteborg: NCM (24 s)
Grevholm, Barbro (red.) (2012). Lära och undervisa Matematik. Från förskleklass till åk 6.. Stockholm: Norstedts (60 s)
Heidberg Solem, Ida; Alseth, Björnar och Nordberg, Gunnar (2011). Tal och tanke – från förskoleklass till årskurs 3. Lund: Studentlitteratur (190 s)
Kiselman, Christer & Mouwitz, Lars (2009). Matematiktermer för skolan. Göteborg: NCM (312 s)
Nämnaren – TEMA (2002). Uppslagsboken. Göteborg: NCM (110 s)
Pettersson, Astrid m.fl. (2010). Bedömning av kunskap - för lärande och undervisning i matematik. Stockholm: PRIM-gruppen (104 s)
Rystedt, Elisabeth och Trygg, Lena (2010). Laborativ matematikundervisning - vad vet vi? Göteborg: NCM (72 s)
Skolverket (2000), Analysschema i matematik för åren före skolår 6. Stockholm: Lärarhögskolan i Stockholm, PRIM-gruppen (s 20-25, 37-38) (7 s)
Webb-adresser för info om matematik:
www.skolverket.se
www.ncm.gu.se Aktuella artiklar med geometriinnehåll ur Nämnaren
www.curriculum.edu.au/maths300/
Eget urval av aktuella forskningsrapporter och didaktiska artiklar relevanta för kursen samt utvalda artiklar om bedömning

Kursvärdering

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.


Kursrapporter