Arabiska med didaktisk inriktning III

Sammanfattning

Behörighetskrav

Kursen har följande högskolekurser som förkunskapskrav: Godkända kurser: KS272F-Arabiska med didaktisk inriktning II eller KS274F-Arabiska med didaktisk inriktning II.

Urval:

högskolepoäng 60% betyg 20% högskoleprov 20%

Kursplan

Kursplan för studenter vår 2019

Kurskod:
KS276F version 1
Engelsk benämning:
Arabic with a Focus on Didactics III
Fördjupningsnivå
G2F
Huvudområden:
Inget huvudområde
Undervisningsspråk:
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Fastställandedatum:
15 oktober 2018
Beslutande instans:
Fakulteten för lärande och samhälle
Gäller från:
15 oktober 2018

Förkunskapskrav

Kursen har följande högskolekurser som förkunskapskrav: Godkända kurser: KS272F-Arabiska med didaktisk inriktning II eller KS274F-Arabiska med didaktisk inriktning II.

Syfte

Kursen syftar till att studenten ska vidareutveckla sådana ämneskunskaper och språkdidaktiska insikter att hen kan undervisa i modersmål arabiska i grundskola och gymnasieskola.

Språk, kultur och identitet, 15 hp

Innehåll

Kursen belyser bland annat de arabiska ländernas historia och geografi med olika former av kulturmöten som infallsvinkel. Minoritetsfrågor, genusaspekter och maktfrågor i de arabiska länderna behandlas.

Lärandemål

Efter genomgången delkurs skall studenten kunna

  • redogöra för huvuddragen i de arabiska ländernas moderna historia
  • problematisera och värdera olika vetenskapliga sätt att definiera begrepp som kultur, identitet och etnicitet samt de föreställningar och hållningar som kan uppstå i ett kulturmöte mellan de arabiska länderna och Europa
  • kritisk granska läromedel utifrån ett kulturmötesperspektiv
  • uttrycka sig sammanhängande och varierat i såväl tal som skrift utifrån kunskaper om det arabiska språkets struktur och vokabulär

Arbetsformer

Kursen innehåller varierande arbetsformer, som kan utgöras av individuella uppgifter, gruppseminarier, fältstudier och kursträffar och som utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studenter och lärarutbildare inom högskola. Kursens arbetsformer är i huvudsak nätbaserade.

Bedömningsformer

Delkurs 1 examineras i tre delar:
Den första delen är en nätburen diskussion ( lärandemål 1) den andra är en skriftlig och muntlig uppgift ( lärandemål 4 och 5), och den tredje är en salstentamen ( lärandemål 2, 3 och 5).

De moment som kräver obligatorisk närvaro anges av kursledaren vid kursstarten.
För delkursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.
För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Självständigt arbete, 15 hp

Innehåll

Kursen innehåller planering, genomförande och redovisning av en vetenskaplig studie. Ett avgränsat problemområde belyses utifrån en fråga med relevans för ämnets didaktik.

Lärandemål

Efter genomgången delkurs skall studenten kunna

  • formulera en vetenskaplig problemställning med relevans för ämnets didaktik
  • redogöra för och relatera arbetet till forskning inom valt problemområde
  • beskriva och motivera ett utifrån vald problemställning lämpligt metodiskt angreppssätt med redovisade forskningsetiska överväganden
  • analysera, tolka och diskutera insamlat material samt tydliggöra resultatets betydelse för ämnets didaktik
  • presentera sitt arbete i en vetenskapligt korrekt text
  • kommunicera och försvara sitt arbete samt opponera på ett annat arbete

Arbetsformer

Kursen innehåller varierande arbetsformer, som kan utgöras av individuella uppgifter, gruppseminarier och diskussioner. Kursens arbetsformer är i huvudsak nätbaserade.

Bedömningsformer

Examinationen består dels av en argumenterande och utredande vetenskaplig text, dels ett seminarium där studentens förmåga att försvara sitt arbete och att opponera på ett annat arbete bedöms.

För delkursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.
För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Betygsskala

Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Kurslitteratur och övriga läromedel

Språk, kultur och identitet

Ahmadi, N (red.) (2003) Ungdom, kulturmöten, identitet. Stockholm: Liber i samarbete med Statens institutionsstyr. (100) (SIS)

The Arab Human Development Report 2002. New York: UNDP (valda delar, ca 40 s.) [även tillgänglig på arabiska]

Cleveland, William L. (2000) The History of the Modern Middle East. 2ed, Boulder: Westview press (egenvald, c:a 300 s.)

Bouakaz, Laid. (2009). Föräldrasamverkan i mångkulturella skolor Lund: Studentlitteratur.

Dahl, Östen (2000) Språkets enhet och mångfald. Lund: Studentlitteratur (egenvald, c:a 95 s.)

Elmeroth, Elisabeth (2008). Etnisk maktordning i skola och samhälle. Lund: Studentlitteratur.(180 s.)

Gruber, S (2008). När skolan gör skillnad. Skola, etnicitet och institutionell praktik. Stockholm: Liber. (kap 1 och 2; 66 s.).

Hjärpe, Jan (1994) Araber och arabism. Stockholm: Rabén Prisma (170 s.)

Karlsson, Ingmar (1994) Islam och Europa: samlevnad eller konfrontation. Stockholm: Wahlström & Widstrand (egenvald, ca 35 s.) [även tillgänglig i arabisk översättning]

Kamali, Masoud: Skolböcker och kognitiv andrafiering, i Utbildningens dilemma. Demokratiska ideal och andrafierande praxis, Statens offentliga utredningar (SOU 2006: 400), Stockholm, 2006, ss. 47 – 101. Elektroniskt tillgänglig på Internet:

Labib, T. (1999) ”al-Akhar fi al-thaqafa al-arabiyya”. I: Labib, T. (red.) Surat al-akhar: al-arabiyy naziran wa-manzuran ilayhi. Beirut: Markaz dirasat al-wahda al-arabiyya (ss. 187–228.)

Lorentz, H & Bergstedt, B (2016). Interkulturella perspektiv. Pedagogik i mångkulturella lärandemiljöer (150 s.). Lund: Studentlitteratur.

Lund, A & Lund, A (2016). Skolframgång i det mångkulturella samhället. Lund: Studentlitteratur. (kap. 4 och kap. 13 (50 s).

Versteegh, Kees (1997) The Arabic Language. (egenvald c:a 15 s.)

Watt, Montgomery (1972) The Influence of Islam on Medieval Europe. Edinburgh: Edinburgh U. P. (100 s.) [eller motsvarande på arabiska]

Wedin, Å. & Musk, N. (red.) (2010). Flerspråkighet, identitet och lärande: skola i ett föränderligt samhälle. Lund: Studentlitteratur. (egenvald c:a 100 s).

Wigg, U (2011). Nytt land och ny skola. Berättelser om att bryta upp och börja om. Stockholm: Liber. (180 s.

Självständigt arbete

Stukát, Staffan (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur. (220 s.)

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning [Elektronisk resurs]. Stockholm: Vetenskapsrådet. (17 s.)

Till ovanstående kommer relevanta styrdokument.

I övrigt ingår litteratur av relevans för det egna examensarbetet vilken väljs i samråd med handledaren.

Kursvärdering

Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Övrigt

För att erhålla betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på samtliga prov.

Kontakt

Utbildningen ges av Fakulteten för lärande och samhälle på institutionen Kultur-språk-medier.

Mer information om utbildningen

Anna Arnell, kursansvarig
Telefon: 040-6658011
Paola Mendoza Frödin, studieadministratör
Telefon: 040-6658225

Anmälan

21 januari 2019 - 09 juni 2019 Dagtid 100% Distans (Malmö) Antal obligatoriska träffar: 4 Anmälningskod: mau-96128

Öppen för sen anmälan

Ansök