Musik för lärare, åk 1-6, I+II

Kurs - grundnivå - 1-30 hp

Kursplan för studenter höst 2021, höst 2020

Kurskod:
KS259F version 2
Engelsk benämning:
Music for Teachers, Schoolyear 1-6, I+II
Fördjupningsnivå
G2F
Huvudområden:
Inget huvudområde
Undervisningsspråk:
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Fastställandedatum:
22 januari 2020
Beslutande instans:
Fakulteten för lärande och samhälle
Gäller från:
31 augusti 2020
Ersätter kursplan fastställd:
27 november 2019

Förkunskapskrav

Grundläggande behörighet. Kursen kräver även förkunskaper motsvarande 60 hp i en yrkesutbildning avsedd för undervisning, alternativt dokumentation som styrker ett års erfarenhet av arbete som undervisande lärare utan behörighetsgivande examen i någon av grundskolans årskurser 1-6, lägst halvtid under den senaste tvåårsperioden.

Syfte

Kursens övergripande syfte är att studenterna ska utveckla sin förmåga att stimulera elevers kommunikativa musikaliska intresse och kunskapsutveckling genom eget aktivt musicerande och skapande. Vidare innefattar det övergripande syftet att studenterna, genom kreativ och skapande verksamhet samt didaktiska studier i teori och praktik, ska utveckla kunskap och förståelse för den lärande individen och de estetiska lärprocessernas betydelse med speciellt fokus på musikens hantverk och kulturella innebörd. Med utgångspunkt från musikens samhälleliga funktioner samt didaktiska studier i teori och praktik, syftar kursen vidare till att studenterna ska utveckla kunskap och förståelse för individuellt och kollektivt lärande i musikaliska sammanhang med speciellt fokus på grupprocesser.

Musik som kunskapsform, 15 hp

Innehåll

Kursens didaktiska innehåll riktas i huvudsak mot förskoleklass till årskurs 3 och tar sin utgångspunkt i läroplanen och de förväntningar som ställs på läraren utifrån kursplaner och kunskapskrav för ämnet musik. I kursen ges studenterna möjlighet att utveckla och fördjupa kunskaper i och om musik genom kreativ och nyskapande verksamhet, undersökande arbetsformer samt ämnesdidaktiska studier i teori och praktik. Med speciellt fokus på den lärande individen och estetiska lärprocesser i samspel, behandlas såväl musicerande och musikens verktyg och hantverk som musikens betydelse och kulturella innebörd i dagens skola och samhälle. Kursens innehåll som baseras på beprövad erfarenhet och aktuell forskning inom musikens ämnes- och utbildningsområde, diskuteras lärares professionsutveckling och pedagogiska arbete utifrån kunskaper om musikpedagogiska inriktningar, musikämnets kunskapsstruktur och musik som ett kommunikativt verktyg.
Kursens innehåll utgörs av sex serier: Digitalt musikskapande och ljudteknik, Sång och instrumentspel, Musikens teori, Musik och ledarskap i praktiken, Kunskap och lärande i musik, Musikpedagogiskt projekt

Lärandemål

Efter avslutad delkurs ska studenten
1. kunna tillämpa digitala medier som redskap för ljud- och musikskapande
2. kunna tillämpa sång till eget ackompanjemang och
göra arrangemang för instrumentspel med utgångspunkt i musikteori
3. kunna leda, planera och organisera sång och instrumentspel
4. kunna utifrån vetenskapligt förhållningssätt, skolans styrdokument och didaktiska ställningstaganden exemplifiera och diskutera musikskapande och digitala medier
5. kunna beskriva och i grupp gestalta rytmikens begrepp i ett musikpedagogiskt projekt samt analysera den individuella processen

Arbetsformer

Kursen innehåller varierande arbetsformer såsom workshops, föreläsningar, litteraturseminarier, grupp- och ensembleövningar, handledning, praktiska och teoretiska självstudier. Kursens genomförande bygger på processinriktat arbete med ett kollektivt kunskapsbyggande där deltagaren förväntas delta aktivt med egen erfarenhet, praktiskt kunnande, dokumentation och reflekterande diskussioner. I kursen ges också utrymme för utveckling av arbetsformer med utgångspunkt från kursens syfte och lärandemål i samråd med deltagarna.

Bedömningsformer

Lärandemål 1 bedöms individuellt i en presentation och muntlig reflektion av studentens digitala portfolio.
Lärandemål 2 och 3 bedöms individuellt genom en av studenten planerad sång-, instrument- och ensembleworkshop i grupp. Workshopen genomförs med övriga studenter som deltagare. Vidare bedöms studenten individuellt genom en skriftlig pedagogisk momentplanering med tillhörande reflektion samt skriftligt arrangemang.
Lärandemål 4 bedöms individuellt genom en teoretiskt underbyggd argumenterande text där didaktiska ställningstaganden och begrepp som musikskapande och digitala medier diskuteras.
Lärandemål 5 bedöms individuellt i projektform genom en scenisk gestaltning i grupp med tillhörande projektplan samt synliggöra den individuella insatsen och processen i en skriftlig analys.
Lärandemål 1,2,3 och 4 sammanfattas under temat ”Musik och ledarskap i teori och praktik” med provkod 1 (10,5hp)
Lärandemål 5 sammanfattas under temat ”Rytmik, skapandeprocesser och iscensättning” med provkod 2 (4,5hp)

För slutbetyg VG måste prov 1 och 2 vara bedömda med VG.
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart

Musik i skola och samhälle, 15 hp

Innehåll

Kursens didaktiska innehåll riktas i huvudsak mot årskurs 4-6 och tar sin utgångspunkt i läroplanen och de förväntningar som ställs på läraren utifrån kursplaner och kunskapskrav för ämnet musik. I kursen ges studenterna möjlighet att utveckla och fördjupa kunskaper i musikaliskt hantverk, musikalisk ledning och kreativ gestaltning samt ämnesdidaktiska studier i teori och praktik. Med tyngdpunkt på musikens samhälleliga funktion och musikens betydelse för barn och unga behandlar kursen arbetssätt och arbetsformer utifrån ett individ- och grupperspektiv med speciell inriktning mot grupp-processer. I kursen, vars innehåll baseras på aktuell forskning och beprövad erfarenhet behandlas demokrati- och värdegrundsfrågor i relation till lärarens ledarfunktioner i olika undervisningssammanhang. Vidare fördjupas diskussionen kring kunskaper om musikpedagogiska inriktningar, musikämnets kunskapsstruktur och musik som ett kommunikativt verktyg.
Kursen utgörs av sex serier som bygger på en progression av kursinnehållet i Musiken som kunskapsform: Digitalt musikskapande och ljudteknik, flerstämmig sång och ensemble, Musikens teori, Musik och ledarskap i praktiken, Kunskap och lärande i musik och Musikföreställning

Lärandemål

Efter avslutad delkurs ska studenten
1. kunna tillämpa digitala medier i musikkomponerande och arrangering samt som ett integrerat pedagogiskt verktyg i musikundervisningen
2. kunna tillämpa flerstämmig sång i olika genrer till eget ackompanjemang och göra arrangemang för olika ensembler med utgångspunkt i musikteori
3. kunna planera, organisera, delta i och leda olika former av ensemblemusicerande som del i en pedagogisk planering
4. kunna utifrån kunskap om lärande och musikpedagogik resonera om musiken i skolan i förhållande till musikens funktion i samhället ur ett barnperspektiv
5. kunna skapa förståelse för musikgenrer i olika tider och kulturer genom eget musicerande, lyssnande och analys av musikaliska grupprocesser

Arbetsformer

Kursen innehåller varierande arbetsformer såsom workshops, föreläsningar, litteraturseminarier, grupp- och ensembleövningar, handledning, praktiska och teoretiska självstudier. Kursens genomförande bygger på processinriktat arbete med ett kollektivt kunskapsbyggande där deltagaren förväntas delta aktivt med egen erfarenhet, praktiskt kunnande, dokumentation och reflekterande diskussioner. I kursen ges också utrymme för utveckling av arbetsformer med utgångspunkt från kursens syfte och lärandemål i samråd med deltagarna.

Bedömningsformer

Lärandemål 1 bedöms individuellt i en presentation och muntlig reflektion av studentens digitala portfolio.
Lärandemål 2 och 3 bedöms individuellt genom en av studenten planerad sång-, instrument-, och ensembleworkshop i grupp. Workshopen genomförs med övriga studenter som deltagare. Vidare bedöms studenten individuellt genom en skriftlig pedagogisk planering inkluderat momentplaneringar samt skriftligt arrangemang.
Lärandemål 4 bedöms individuellt i en muntlig redovisning baserad på en skriftlig dokumentation och analys av elevintervjuer.
Lärandemål 5 bedöms individuellt i projektform genom en gemensam musikföreställning med tillhörande projektplan samt i en individuell skriftlig analys synliggöra gruppens arbete och process.
Lärandemål 1,2,3 och 4 sammanfattas under temat ”Musik och ledarskap i teori och praktik” med provkod 1 (10,5hp)
Lärandemål 5 sammanfattas under temat ”Ensemble, MoS (Musik och Samhälle) och musikföreställning” med provkod 2 (4,5hp)

För slutbetyg VG måste prov 1 och 2 vara bedömda med VG.
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart

Betygsskala

Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Kurslitteratur och övriga läromedel

Musik som kunskapsform

Elliot, Ninni (2008). Röstboken. Tal- röst och sångövningar. Lund: Studentlitteratur (135 s)
Fagius, Gunnel (2007). Barn och sång – om rösten, sångerna och vägen dit. Lund: Studentlitteratur (175 s)
Johansson, Leif (2005). Ensembleledning. Ledarskap i mindre musikgrupper. Lund: studentlitteratur (181 s
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (2011).
Mars, Annette. (2014). Kunskapande kraft i skapande verksamhet. i M. Askander, J. A. Lundin, & J. Söderman (redaktörer), Coda: andra antologin om Musik och samhälle.Stockholm: Kira Förlag.
Mars, Annette. (2015). Creating space for composing: Frames, tools and collaboration. bulletin of empirical music education research, 6(1).
Nivbrant Wedin, Eva (2011). Spela med hela kroppen. Stockholm: Gehrmans Musikförlag AB (312 s)
Partti, H., & Westerlund, H. (2013). Envisioning Collaborative Composing in Music Education: Learning and Negotiation of Meaning in “operabyyou.com”. I: British Journal Of Music Education, 30(2), (s. 207-222). doi:10.1017/S0265051713000119
Pramling Samuelsson, Ingrid m. fl. (2008). Konsten att lära barn estetik. Stockholm: Norstedts Akademiska förlag (160 s)
Selander, Staffan & Kress, Gunther (2010). Design för lärande – ett multimodalt perspektiv. Stockholm: Norstedts Akademiska förlag (160 s)
Säljö, R. (2010), Digital tools and challenges to institutional traditions of learning: technologies, social memory and the performative nature of learning. Journal of Computer Assisted Learning, 26: 53– 64. doi:10.1111/j.1365-2729.2009.00341.x
Väkevä, Lauri. (2010). Garage band or GarageBand®? Remixing musical futures. I: British Journal of Music Education, 27, (s. 59-70). doi:10.1017/S0265051709990209
Wallerstedt, Cecilia., & Lindgren, Monika. (2016). Crossing the boundary from music outside to inside of school: Contemporary pedagogical challenges. British Journal of Music Education, 33(2), 191-203. doi:10.1017/S0265051716000164
Wernersson, A-K. (2018) Rytmik äger rum i musik. Lunds universitet: Media Tryck (52 s) (lån på musikinstitutionen)

Valbar litteratur och källmaterial (ca 300 s)
Lättläst:
http://lit.blogg.gu.se/2017/10/16/programmering-pa-schemat-igen-hur-gick-det-till/
https://www.sns.se/wp-content/uploads/2017/10/digitala-larverktyg-i-skolan-kort-sammanfattning.pdf
https://www.sns.se/wp-content/uploads/2017/10/digital-tools-in-education.pdf

Musik i skola och samhälle

Doverborg, Elisabet & Pramling, Ingrid (2001). Att förstå barns tankar. Stockholm: Liber (160 s)
Elliot, Ninni (2008). Röstboken. Tal- röst och sångövningar. Lund: Studentlitteratur (135 s)
Johansson, Leif (2005). Ensembleledning. Ledarskap i mindre musikgrupper. Lund: studentlitteratur (181 s)
Kempe, Anna-Lena & West, Tore (2010). Design för lärande i musik. Stockholm: Nordstedts förlag (200 s)
Lilliestam, Lars (2006). Musikliv. Vad människor gör med musik – och musik med människor. Göteborg: Bo Ejeby förlag.
Lenz Taguchi, Hillevi (2013). Varför pedagogisk dokumentation? 2:a upplagan Malmö: Gleerups Utbildning AB
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (2011). Stockholm: Skolverket
Varkøy, Øivind & Söderman, Johan (Red) (2014). Musik för alla. Filosofiska och didaktiska perspektiv på musik, bildning och samhälle. Lund: Studentlitteratur

Förslag till Valbar litteratur och källmaterial (ca 300s)
Lundberg, Dan; Malm, Krister & Ronström, Owe (2000). Musik, Medier, Mångkultur. Förändringar i svenska musiklandskap. Hedemora: Gidlunds förlag (valda delar, ca 100 s)
Hentschel, Linn (2017) Sångsituationer. En fenomenologisk studie av sång i musikämnet under grundskolans senare år. Umeå: UmU tryckservice. Finns digitalt: http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1140734/FULLTEXT01.pdf
Persson, M. (2019). Inte bara musik. Om elevers positionerande i grundskolans musikklassrum. Stockholm: Royal College of Music. https://portal.research.lu.se/portal/files/57155017/Persson_2019_Inte_bara_musik._Om_elevers_positionerande_i_grundskolans_musikklassrum.pdf
Aktuell forskning väljs i samråd med lärare
Övrig litteratur, artiklar och läromedel:
Utrymme ges för studenten att självständigt söka och värdera litteratur, artiklar och övriga läromedel I samråd med lärare (200 s)

Kursvärdering

Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).