Polisen och brottsligheten

Sammanfattning

Behörighetskrav

För tillträde till kursen krävs godkänd kurs KG111B.

Kursplan

Kursplan för studenter vår 2023, vår 2022, vår 2021, vår 2020

Kurskod:
KG142D version 1
Engelsk benämning:
Crime and the Police
Fördjupningsnivå
G1F
Huvudområden:
Inget huvudområde
Undervisningsspråk:
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Fastställandedatum:
15 oktober 2019
Beslutande instans:
Fakulteten för hälsa och samhälle
Gäller från:
20 januari 2020

Förkunskapskrav

För tillträde till kursen krävs godkänd kurs KG111B.

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Kursen ingår i termin fyra på kriminologiprogrammet.

Syfte

Kursen syftar till att introducera studenten till fältet polisvetenskap, det vetenskapliga studiet av polisarbete. Syftet är vidare att studenten ökar sin kunskap om polisarbetets organisering, innehåll och effektivitet i förhållande till polisens huvudsakliga uppdrag; att förebygga brott och upprätthålla ordning och trygghet i samhället. Vidare ska studenten utveckla kunskap om polisens yrkeskultur och hur denna kan påverka utformningen av verksamheten. Studenten ska även utveckla kunskap om aktuella polisiära utmaningar och centrala polisvetenskapliga forskningsfrågor.

Innehåll

I kursen diskuteras aktuella polisiära utmaningar samt klassisk, modern nationell och internationell polisforskning. I kursen diskuteras även polisiära arbetssätt och tänkbara effekter av dessa för brottsutvecklingen och för befolkningens upplevelser av trygghet och säkerhet.

Lärandemål

Efter avslutad kurs skall studenten kunna
1. diskutera polisens organisation och arbetssätt,
2. analysera polisens arbetssätt i termer av yrkeskultur och beskriva effekter av denna för polisarbetet,
3. redogöra för och problematisera polisens arbete och roll i det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet, och
4. identifiera och analysera aktuella polisiära utmaningar och centrala polisvetenskapliga forskningsfrågor.

Arbetsformer

Undervisningen genomförs i form av föreläsningar och seminarier. För att uppnå samtliga lärandemål presenteras, diskuteras och analyseras det centrala innehållet under föreläsningar. För att uppnå samtliga lärandemål bearbetar studenten även föreläsningarnas och litteraturens innehåll i mindre grupper och diskuterar och analyserar gemensamt i seminarieform samt i individuella skriftliga uppgifter. Seminarier är obligatoriska.

Bedömningsformer

Kursen examineras genom skriftliga seminarieuppgifter och en individuell skriftlig inlämningsuppgift. Lärandemål 1-3 examineras genom deltagande i seminarier med tillhörande enskilda skriftliga inlämningsuppgifter. I fokus för bedömningen är studentens förmåga att diskutera polisens organisation, arbetssätt och yrkeskultur samt förmåga att redogöra för och problematisera polisens brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. Lärandemål 4 examineras genom en individuell skriftlig inlämningsuppgift. I fokus för bedömningen är studentens förmåga att identifiera och analysera aktuella polisiära utmaningar och centrala polisvetenskapliga forskningsfrågor. Student som inte närvarar vid obligatoriska moment ska lämna in en enskild skriftlig kompletteringsuppgift.
För att erhålla betyget godkänd på kursen krävs bedömningen godkänd på alla examinationsuppgifter.
För att erhålla betyget Väl godkänd på delkursen krävs bedömningen Väl godkänd på den enskilda skriftliga inlämningsuppgiften och bedömningen godkänd på övriga examinationsuppgifter.
Bedömningskriterier för samtliga examinationsmoment finns i studiehandledningen.

Rätt till omtentamen
Student, som underkänts i tentamen, ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Tentamen och omtentamen genomförs på de tider som anges i schemat.

Betygsskala

Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Kurslitteratur och övriga läromedel

Larsson P, Granér R, Gundhus H O I, (red.) (2016) Polisvetenskap. En introduktion. Lund: Studentlitteratur. 388 sidor.
Lindström, P & Sempert, U (2018) Kriminologi och poliskunskap. Mötet mellan forskning och praktik. Studentlitteratur. 231 sidor.
Sempert U, Lindström P, (2019). I M. Väfors Fritz och A. Khoshnood (Red.), Brottslighet och utsatthet i Malmö. Lund: Studentlitteratur. 127-144.
Mellgren C, Väfors Fritz M, Tiby E, (2018) Kriminologi: en studiehandbok. Lund: Studentlitteratur. 223 sidor.
Newburn, T (2008) Handbook of Policing. Willian. 875 sidor.
Weisburd, D & Braga, A A (2006) Police Innovation. Contrasting Perspectives. Cambridge University Press. 388 sidor.

Ytterligare ca 200 sidor litteratur i form av vetenskapliga artiklar och rapporter tillkommer.

Kursvärdering

Kursansvarig lärare ansvarar för att en kursvärdering genomförs i kursen. En summativ kursvärdering genomförs i anslutning till kursens slutförande. Kursansvarig lärare återkopplar resultatet till studenterna på schemalagd tid. Minnesanteckningar från återkopplingen med ändringsförslag upprättas och görs tillgängligt på kursens hemsida samt återkopplas till de studenter som påbörjar kursen vid nästkommande kurstillfälle.

Övergångsbestämmelser

Om en kurs har upphört eller genomgått större förändringar ska
studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.


Kursrapporter

Kontakt

Utbildningen ges av Fakulteten för hälsa och samhälle på Institutionen för Kriminologi.

Mer information om utbildningen

Adam Jonsson, Kursansvarig
Telefon: 040-6657871
Maria O Driscoll, studieadministratör
Telefon: 040-6657968

Anmälan

22 februari 2021 - 26 mars 2021 Dagtid 100% Malmö Detta kurstillfälle ges som en del av ett program

21 februari 2022 - 25 mars 2022 Dagtid 100% Malmö Detta kurstillfälle ges som en del av ett program

20 februari 2023 - 24 mars 2023 Dagtid 100% Malmö Detta kurstillfälle ges som en del av ett program