Akademisk introduktionstermin

Kurs - grundnivå - 30 hp

Kursplan för studenter vår 2017, höst 2016, vår 2016, höst 2015, vår 2015, höst 2014, vår 2014

Kurskod:
KB102S version 1,2
Engelsk benämning:
Introduction to Academic Studies in Swedish
Fördjupningsnivå
G1N
Huvudområden:
Inget huvudområde
Undervisningsspråk:
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Inrättandedatum:
20 augusti 2013
Fastställandedatum:
20 augusti 2013
Beslutande instans:
Fakulteten för kultur och samhälle
Gäller från:
20 januari 2014
Ersätter kursplan fastställd:
20 augusti 2013

Kursbeskrivning

Kursen är en introduktion till akademiska studier. Under kursen förbereder sig studenten för studier på högskola och universitet och ökar därmed sina förutsättningar att genomföra fortsatta högskolestudier på ett bra sätt. Kursen går till stor del ut på att studenten ska utveckla akademisk litteracitet och ett kritiskt förhållningssätt till kunskap. Arbetet bygger på aktivt deltagande.

Förkunskapskrav

Endast grundläggande behörighet.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
Introduktion till högskolestudier

  • reflektera över perspektiv på bildning, utbildning och kunskap
  • redogöra skriftligt och muntligt för vald studieinriktning och tillhörande profession
  • känna till olika sätt att planera sina studier och välja sätt efter rådande omständigheter
  • reflektera över sin egen studieteknik och förmåga att lära i en akademisk miljö
  • känna till hur minnesekniker kan användas
  • sortera och strukturera information i en lärsituation/examination
  • ha grundläggande kunskaper om olika texttyper som förekommer i högre studier
  • redogöra för effektiva lässtrategier och tillämpa dessa i den egna läsningen
  • genomföra muntlig framställning i ett akademiskt sammanhang
Svenska för studier på högskola och universitet
  • redogöra för och diskutera vad som utmärker struktur, språk och stil i akademiska texter
  • skriva akademiskt inriktade texter vad gäller struktur, språk och stil
  • kunna arbeta med skrivandet som en process och förstå betydelsen av revidering av texter
  • reflektera över och analysera det egna skrivandet och hur detta kan vidareutvecklas
  • göra en kritisk bedömning av kurskamraters texter utifrån en modell för responsgivning.
Idéhistoria och kunskapssyn
  • ta ställning till vetenskaplig praktik och hur denna är relaterad till samhället.
  • förhålla sig till olika synsätt på kunskap
  • ta ställning till vetenskaplig praktik och hur denna är relaterad till samhället.

Formerna för att bedöma studenternas prestationer

Introduktion till högskolestudier
Delkursen examineras genom individuella inlämningsuppgifter, muntliga presentationer och seminarier. De individuella inlämningsuppgifterna består av loggar, där studenten reflekterar över anvisade delar av kursinnehållet; en journal, där studenten reflekterar över sin lärprocess; en skriftlig presentation, där studenten redogör för resultatet av sin undersökning av en vald utbildning; en hemtentamen. De muntliga presentationerna innebär individuella presentationer av valda teman. Som ett led i examinationen av både skriftliga och muntliga presentationer ingår kamratgranskning. Seminarierna innebär aktiva diskussioner av kursinnehållet.

Svenska för studier på högskola och universitet
Delkursen examineras genom ett antal skriftliga uppgifter: en portfolio, där studenten sammanställer skrivuppgifter som arbetats med under kursen, reflekterar över sin förståelse och sina kunskaper om akademiska texter samt reflekterar över det egna skrivandet; responsgivning på andra studenters texter; en examinationsuppgift, där studenten visar sin förmåga att kunna skriva akademiskt inriktad text. Som ett led i att studenten ska nå lärandemålen ingår formativ bedömning av de skrivuppgifter som ingår i den skriftliga färdighetsträningen.

Idéhistoria och kunskapssyn
Det ges minst två omtentamenstillfällen för studenter som inte slutfört tentamen med godkänt resultat vid ordinarie tentamensperiod. Omtentamen ges i samma examinationsform som vid det ordinarie examinationstillfället. Omtentamen av grupparbete för enskild student ges som enskild uppgift, skriftligt eller muntligt.

Betygsgrader
Introduktion till högskolestudier: Underkänd (U) eller Godkänd (G)
Svenska för studier på högskola och universitet respektive Idéhistoria och kunskapssyn: Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
För Väl godkänd på Akademisk introduktionstermin krävs Väl godkänd i både Svenska för studier på högskola och universitet och Idéhistoria och kunskapssyn.

Innehåll eller kursinnehåll

Akademisk introduktionstermin består av delkurserna:

  • Introduktion till högskolestudier (15 hp)
  • Svenska för studier på högskola och universitet (7,5 hp)
  • Idéhistoria och kunskapssyn (7,5 hp)
De olika delkurserna byggs samman till en helhet och skapar progression med en tydlig koppling till fortsatta studier.
Introduktion till högskolestudier består av fem olika moment: bildning och utbildning; studieteknik; muntlig framställning; lässtrategier och textkunskap; undersökning av vald utbildning.som behandlar den praktiska betydelsen av utbildning och innebörden av begreppet bildning; studieteknik; muntlig framställning;lässtrategier och textkunskap; val av fortsatta studier med någon form av studiebesök på valt studieområde.
Svenska för studier på högskola och universitet tar upp och diskuterar grundläggande krav på akademiskt skrivande, i första hand vad gäller struktur och stil. Syftet är att studenten ska förstå hur akademiska texter bör utformas och vad som påverkar denna form. Dessutom behandlas reflektion och innebörden av kritiskt tänkande. Kursen är till stor del praktiskt inriktad, och i det självständiga arbetet med textproduktion får studenten färdigheter i att applicera generella normer för akademiska texter i det egna skrivandet. Inför responsgivning på medstudenternas texter tas en modell för kamratrespons upp i undervisningen.
Idéhistoria och kunskapssyn tar upp och diskuterar grunddragen i den västerländska idéhistorien, dess förhållande till världen i övrigt och bakgrunden till det vetenskapliga synsättet. Delkursen belyser olika synsätt på kunskap och syftar till att skapa ett kritiskt-granskande förhållningssätt till kunskapsproduktion. I kurslitteraturen ingår källtexter från olika historiska epoker och olika vetenskapliga fält.

Arbetsformer

Introduktion till högskolestudier
Arbetsformerna är föreläsningar, grupparbeten, seminarier, självstudier, textproduktion och kamratgranskning. Undervisningen tar upp om bildning och begreppet kunskap, studieteknik, lässtrategier och texttyper samt muntlig framställning. I grupparbetena arbetar studenten med olika läsuppgifter, som därefter diskuteras på seminarier. Självstudier innebär litteraturläsning, vari även ingår läsning av vald litteratur på engelska. Textproduktion innebär att skriva olika inlämningsuppgifter. Kamratgranskning sker enligt anvisningar dels på inlämningsuppgifter, dels på muntliga presentationer.

Svenska för studier på högskola och universitet
Arbetsformerna är föreläsningar, seminarier, grupparbeten, workshoppar, skriftlig färdighetsträning och kamratgranskning. Föreläsningarna tar upp olika kännetecken som finns på den typ av text, språk och skrivande som förekommer på högskola och universitet. I grupparbetena arbetar studenten med olika uppgifter som behandlar dessa kännetecken. Vid workshoppar och seminarier diskuteras olika kännetecken på det akademiska skrivandet tillsammans med läraren. Färdighetsträningen innebär olika skriftliga uppgifter, vars syfte är att studenten ska utveckla sin förmåga att skriva akademiskt inriktade texter. Kamratgranskning, som innebär att ge och få respons på skriftliga uppgifter, bidrar till att studenten ska utveckla en grundläggande förmåga att revidera texter.

Idéhistoria och kunskapssyn
Arbetsformerna är föreläsningar, grupparbeten och seminarier. Inför föreläsningar och seminarier förbereder sig studenten både individuellt och i grupp. Föreläsningarna tar upp västerländsk politisk idéhistoria och förhållningssätt till kunskap. I grupparbetena diskuteras kurslitteraturen. På seminarierna redogör grupperna för sin läsning av litteratur och källtexter, diskuterar kurslitteraturen och analyserar källtexterna.

Betygsgrader

Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Kurslitteratur och övriga läromedel

Introduktion till högskolestudier:
Blomström, V. & Wennerberg, J. (2015) Akademiskt läsande och skrivande. Lund: Studentlitteratur.
Conrad, J. (2008) Mörkrets hjärta. Göteborg: Lindelöws bokförlag. (översättn. Heckscher, p)
Liljeqvist, B. (2006) Plugga smart och lär dig mer! Lund: Studentlitteratur.

Referenslitteratur:
Dysthe, O., Hertzberg, F. & Hoel, T.L. (2011) Skriva för att lära. Upplaga 2:2. Lund:// Studentlitteratur.
Stray Jørgensen, P. (2009) Lästekniker & lässtrategier. Malmö: Liber.
Valfri bok i grundläggande retorik (om muntliga presentationer)
Det tillkommer kompletterande material, dels material som delas ut i samband med undervisningen (max 250 sidor), dels material/litteratur som väljs individuellt av studenterna i samråd med läraren (max 250 sidor).
Svenska för högskolestudier:
Ask, S. (2011) Hållbara texter. Malmö: Liber.
Blomström, V. & Wennerberg, J. (2015) Akademiskt läsande och skrivande. Lund: Studentlitteratur.
SAOL.
Svenska Akademiens ordlista över svenska språket. 2015. 14 uppl. Stockholm: Norstedts (finns som app).
Svenska skrivregler. Utgiven av Språkrådet. Senaste upplaga. (finns på Malmö högskolas e-bibliotek)
Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien (2009) Stockholm: Norstedts. (finns som app)

Referenslitteratur:
Dysthe, O., Hertzberg, F. & Løkensgard Hoel, T. (2011) Skriva för att lära. Upplaga 2:2. Lund: Studentlitteratur.
Rienecker, L. & Stray Jørgensen, P. (2014) Att skriva en bra uppsats. Upplaga 3. Malmö: Liber.

Kompletterande material tillkommer, dock max 300 sidor.

Idéhistoria och kunskapssyn:
Högnäs, S. (2000) Idéernas historia, en översikt. Lund: Studentlitteratur. (Pocketupplaga 2003)
Gustafsson, B. (2007) Inledning: Bildningstankens aktualitet och historiska framväxt. I: B.
Gustafsson (red). Bildningens förvandlingar. Göteborg: Daidalos.

Lindqvist, S. (1992) Utrota varenda jävel. Stockholm: Bonniers. (Pocketupplaga)
Nordin, S. (2006) Globaliseringens idéhistoria. Lund: Studentlitteratur.

Kompletterande material kan tillkomma, dock max 150 sidor.
//

Kursvärdering

Alla studenter ges möjlighet att vid slutet av kursen ge skriftliga och muntliga kommentarer.