Tillämpad fenomenologi

Kurs - avancerad nivå - 15 hp

Kursplan för studenter höst 2020

Kurskod:
HS678A version 1
Engelsk benämning:
Applied Phenomenology
Fördjupningsnivå
A1N
Huvudområden:
Inget huvudområde
Undervisningsspråk:
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Fastställandedatum:
10 december 2019
Beslutande instans:
Fakulteten för hälsa och samhälle
Gäller från:
31 augusti 2020

Förkunskapskrav

Kandidatexamen

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Fristående kurs på avancerad nivå.

Syfte

Syftet med kursen är att studenterna skaffar sig kunskap om hur tillämpad fenomenologin som metod och förhållningssätt kan användas i bemötande och i kvalitativ forskning.

Innehåll

Kursen har ett primärt fokus på några av de viktigaste teman inom tillämpad fenomenologi såsom empati, social kontext, vardaglig livsvärld och inställning. Innebörden av företeelser som omsorg, levd kropp och empati undersöks där fenomenologin artikuleras som en metod i hur man kan närma sig interpersonell förståelse och kvalitativ kunskap. Kursen är också erfarenhetsbaserad där några av seminarierna inkluderar kommunikativa och reflekterande övningar. Kursen har även fokus på tillämpad fenomenologi som kvalitativ forskningsmetod. Fokus består utav att undersöka utvecklingen av en fenomenologisk vetenskapsteori i relation till en fenomenologisk humanvetenskap.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studenten kunna
1. analysera och kritiskt reflektera över några av de viktigaste teman inom fenomenologisk filosofi,
2. kritiskt reflektera hur en tillämpad fenomenologi ser till empati, bemötande, omsorg, sjukdom och vetenskapliga bevis,
3. samla in och analysera data med hjälp av fenomenologisk humanvetenskaplig metod, och
4. jämföra och kontrastera empirisk vetenskapsteori med fenomenologisk vetenskapsteori.

Arbetsformer

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar och seminarier som en pedagogisk arbetsprocess vilken leder fram till en individuell skriftlig examination. För att uppnå lärandemål 1-4 presenteras först kursinnehållet vid föreläsningar för att bidra med en överblick av varje specifikt moment i kursen och där studenten tillägnar sig kunskaper i relation till de fyra lärandemålen. Föreläsningarna följs sedan av seminarier där varje lärandemål i relation till förberedande läsning bearbetas muntligt.

Bedömningsformer

Lärandemål 1- 4 examineras genom en individuell skriftlig tentamen. Fokus i bedömningen ligger på studentens förmåga att analysera och kritiskt reflektera kring hur tillämpad fenomenologin som metod och förhållningssätt kan användas i bemötande och i kvalitativ forskning. Vidare bedöms studenternas förmåga att jämföra en fenomenologisk vetenskapsteori med en empirisk vetenskapsteori.

För att bli godkänd i kursen krävs betyget godkänt på den individuella tentamen. För betyget väl godkänt i kursen krävs väl godkänt på den individuella tentamen. Specifika kriterier för godkänt respektive väl godkänt betyg specificeras i studiehandledningen.

Rätt tlll omtentamen
Student som underkänts i tentamen ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Tentamen och omtentamen genomförs på de tider som anges i schema.

Betygsskala

Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Kurslitteratur och övriga läromedel

Applebaum M, (2012) Phenomenological psychological research as science. Journal of Phenomenological Psychology, 43(1), 36–72. 6 s.
Churchill SD, (2012) Resoundings of the flesh: Caring for others by way of ‘second
person’ perspectivity. International Journal of Qualitative Studies in Health and Wellbeing,7: 8187; http:// dx.doi.org/ 10.3402/ qhw.v7i0.8187. 20 s.
Churchill SD, (2018) Explorations in teaching the phenomenological method: Challenging
psychology students to “grasp at meaning” in human science research. Qualitative Psychology,
5, 207–227. http://dx.doi.org/10.1037/qup0000116. 25 s.
Davidson L, Cosgrove LA, (1991) Psychologism and phenomenological psychology revisited: I. The liberation from naturalism. Journal of Phenomenological Psychology, 22 (2), 87-108. 21 s.
Davidson L, & Cosgrove LA, (2003) Psychologism and phenomenological psychology revisited part II: The return to positivity. Journal of Phenomenological Psychology, 33(2), 141-177. 36 s.
Embree L, (2011) Seven epochés. Phenomenology & Practice, 5(2), 120-126. 6 s.
Embree L, (2010) Interdisciplinarity within Phenomenology, Indo-Pacific Journal of Phenomenology, 10(1), 1-7, DOI: 10.2989/IPJP.2010.10.1.2.1074. 6 s.
Englander M, (2014) Empathy training from a phenomenological perspective. Journal of Phenomenological Psychology, 45(1), 5-26. 21 s.
Englander M, (2016) The phenomenological method in qualitative psychology and psychiatry. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-Being, 11(1) 30682, 1-11. 11 s.
Englander M, (2019) The practice of phenomenological empathy training. Journal of Phenomenological Psychology, 50(1), 42-59. 17 s.
Englander M, (2019) General knowledge claims in qualitative research. The Humanistic Psychologist, 47(1), 1-14. 14 s.
Englander M, (2019) Phenomenological psychological interviewing. The Humanistic Psychologist. http://dx.doi.org/10.1037/hum0000144. 20 s.
Englander M, Folkesson A, (2013) Evaluating the phenomenological approach to empathy training. Journal of Humanistic Psychology, DOI: 10.1177/0022167813493351, 1-20. 20 s.
Giorgi A, (1997) The theory, practice, and evaluation of the phenomenological method as a qualitative research procedure. Journal of Phenomenological Psychology, 28, 235-260. 25 s.
Giorgi A, (2006) Concerning variations in the application of the phenomenological method. The Humanistic Psychologist, 34(4), 305-319. 14 s.
Giorgi A, (2010) Phenomenology and the practice of science. Journal of the Society for Existential Analysis, 21(1), 3-22, 19 s.
Moran D, Mooney T, (2002) The phenomenology reader. London: Routledge. 624 s.
Parnas J, Sass LA, Zahavi D, (2013) Rediscovering Psychopathology: The Epistemology and Phenomenology of the Psychiatric Object. Schizophrenia Bulletin, 39(2), 270–277. 7 s.
Zahavi D, (2001) Beyond empathy: phenomenological approaches to intersubjectivity. Journal of Consciousness Studies 8(5-7), 151-167. 16 s.
Zahavi D, (2010) Empathy, embodiment and interpersonal understanding: From Lipps to Schutz. Inquiry 53(3), 285-306. 21 s.
Zahavi D, (2018) Phenomenology: the basics. London: Routledge. 158 s.
Schutz A, (1999) Den sociala världens fenomenologi. Göteborg: Daidalos. 291 s.
Zahavi D, (2019) Applied phenomenology: why it is safe to ignore the epoché. Continental Philosophical Review, https://doi.org/10.1007/s11007-019-09463-y. 15 s.
Wertz FJ, (2016) Outline of the relationship among transcendental phenomenology, phenomenological psychology, and the sciences of person. Schutzian Research, 8, 139-162. 23 s.

Vetenskapliga artiklar tillkommer, ca 100 sidor.

Kursvärdering

Kursansvarig lärare ansvarar för att två kursvärderingar genomförs. En formativ kursvärdering (s.k. temperaturtagning) görs efter halva kursen. Denna sammanställs och återkopplas till studenterna snarast möjligt. En summativ kursvärdering genomförs efter kursens slutförande. Kursansvarig lärare återkopplar resultatet till studenterna på schemalagd tid. Minnesanteckningar från återkopplingen med ändringsförslag upprättas och görs tillgängligt på kursens hemsida samt återkopplas till de studenter som påbörjar kursen vid nästkommande kurstillfälle.

Övergångsbestämmelser

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.