Planeringsteori och stadsbyggnadsdiskurser

Sammanfattning

Kursen syftar till att studenten ska utveckla fördjupad kunskap om olika planeringsteorier, deras koppling till ideologi och politik i samhället och hur de kommer till uttryck i planeringsstrategier och verksamhet samt i den byggda miljön.

Kursen syftar också till att studenten ska utveckla förmågan att kritisk diskutera planeringsförslag och konsekvenser utifrån etablerade teorier samt kunna formulera och diskutera ett eget planeringsproblem i relation till planeringsteori och politisk ideologi.

Behörighetskrav

60 hp i i avslutade kurser inom programmet var av 10 hp från kursen BY155C Byggd miljö: Planeringsteori och demokratiska processer.

Kursplan

Kursplan för studenter höst 2017, vår 2016

Kurskod:
BY255C version 2
Engelsk benämning:
Planning Theory and Urban Planning Discourses
Fördjupningsnivå
G2F
Huvudområden:
Inget huvudområde
Undervisningsspråk:
Undervisningen bedrivs på svenska. Dock kan undervisning på engelska förekomma om kursansvarig anser det nödvändigt.
Fastställandedatum:
09 november 2015
Beslutande instans:
Fakulteten för kultur och samhälle
Gäller från:
18 januari 2016
Ersätter kursplan fastställd:
21 augusti 2014

Förkunskapskrav

60 hp i i avslutade kurser inom programmet var av 10 hp från kursen BY155C Byggd miljö: Planeringsteori och demokratiska processer.

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Kursen kan ingå i programmet Stadsbyggnad, stadsutveckling och planering 180 hp

Syfte

Kursen syftar till att studenten ska utveckla fördjupad kunskap om olika planeringsteorier, deras koppling till ideologi och politik i samhället och hur de kommer till uttryck i planeringsstrategier och verksamhet samt i den byggda miljön.

Kursen syftar också till att studenten ska utveckla förmågan att kritisk diskutera planeringsförslag och konsekvenser utifrån etablerade teorier samt kunna formulera och diskutera ett eget planeringsproblem i relation till planeringsteori och politisk ideologi

Innehåll

  • Planeringsteorier och planeringsteoretiska diskussioner
  • Kopplingen mellan planeringsteorier i relation till samhälls- och politiska ideologier både lokalt och globalt
  • Hur planeringsteorier kommer till uttryck i planeringsstrategier, verksamhet och byggd miljö
  • Kopplingen mellan stadsutvecklingsproblematik och planeringsteori samt politisk ideologi

Lärandemål

Kunskap och förståelse

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. visa fördjupad kunskap om olika planeringsteorier och aktuella planeringsteoretiska diskussioner

2. analysera olika planeringsideologier utifrån centrala begrepp som modernitet, rationalitet, demokrati och makt

3. redogöra för kopplingen mellan planeringsteorier i relation till samhälls- och politiska ideologier både lokalt och globalt

4. redogöra för hur olika planeringsteorier kommer till uttryck i planeringsstrategier, verksamhet och byggd miljö

5. visa en fördjupad förståelse för planeringens villkor och gränser¨

6. visa orientering i aktuell forskning inom stadsutveckling och stadsplanering

Färdighet och förmåga

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

7. diskutera planeringsproblematik utifrån olika planeringsteorier och samhällsideologier

8. utifrån etablerade teorier inom planering kunna kritiskt diskutera planeringsförslag och konsekvens

9. analysera, diskutera, presentera ett eget planeringsproblem i relation till planeringsteori och politisk ideologi

Värderingar och förhållningssätt

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

10. kritiskt reflektera över planeringens verkningar och anspråk

Arbetsformer

Kursen omfattar föreläsningar, övningar och seminarium

Bedömningsformer

Examinationen består av

  • Gruppuppgifter 1, 2, och 3 (à 1 hp) och tillhörande seminarier 1,2 och 3 med muntlig presentation (à 1 hp) (UG)
  • Individuell skriftlig uppsats: 4 hp (UV)

I seminarierna och uppgifterna 1, 2, och 3 bedöms lärandemålen 1 till 8 samt lärandemål 10.

I den skriftliga individuella uppsatsen bedöms lärandemålen 1, 5, 6, 7, 8, 9, 10.

För betyget Godkänd på hela kursen krävs att samtliga examinationsmoment är godkända.

För betyget Väl godkänd på hela kursen krävs dessutom betyget Väl godkänd på individuell skriftlig uppsats.

Betygsskala

Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Kurslitteratur och övriga läromedel

Litteratur
  • Fainstein, S. (2010). The just city. Cornell University Press, Ithaca & London.
  • Flyvbjerg, B. (1998). Rationality and Power Democracy in Practice. The University of Chicago Press, Chicago & London.
  • Scott. J. C. (1999). Seeing like the state: How Certain Schemes to Improve the Human Condition Have Failed. Yale University Press.
Referenslitteratur:
  • Friedman, J. (2011). Insurgencies: Essays in Planning Theory. Routledge, New York.
  • Hall, P. (2002). Cities of Tomorrow: An Intellectual History of Urban Planning and Design in the Twentieth Century. Blackwell Publishing.
  • LeGates, R. & Stout, F. (2011). The City Reader. Routledge, New York.
  • Parker, S. (2003). Urban Theory and the Urban Experience, Routledge, New York.
Vetenskapliga artiklar (tillhandahålles av lärare).

Kursvärdering

Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Övergångsbestämmelser

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Kontakt

Utbildningen ges av Fakulteten för kultur och samhälle på Institutionen för Urbana studier.

Mer information om utbildningen

Hoai Anh Tran, Kursansvarig
Telefon: 040-6657381

Anmälan

12 oktober 2020 - 29 november 2020 Dagtid 100% Malmö Schema Detta kurstillfälle ges som en del av ett program